Nyårssmällen – så mycket ökade matpriserna

25 procent på tre år. Så mycket har matpriserna ökat för landets hushåll, visar färsk statistik från Matpriskollen. Mest under 2024 ökade choklad, olja, kaffe och mejeri. ”Var multilojal och jämför butikernas priser. Det kan skilja 20 procent”, säger vd och grundare Ulf Mazur. 

En ny rapport från Matpriskollen visar att matpriserna ökade med 2,8 procent under året, eller 2,1 om man räknar in även andra produkter i dagligvaruhandeln. En tydlig avkylning jämfört med tidigare – då ökningarna var betydligt mer aggressiva. Sedan den 1 januari 2022 har nämligen matpriserna ökat med 25 procent.

Se Matpriskollens effektiva tips på hur man kan minska kostnaderna i separat fil. 

Mest under året ökades priserna hos City Gross, Ica Kvantum, Hemköp och Ica Supermarket. Bland flera av de större koncepten; inte minst Ica Maxi, Stora Coop och Willys ser konkurrensen ut att hårdna.  

– Maxi jagar Willys om låga priser och man försöker i många fall matcha priserna. Prisskillnaden på jämförbara artiklar är cirka 4 procent mellan Willys och Maxi. Lidl som också erbjuder låga priser har samma prisnivå på direkt jämförbara artiklar som Willys, konstaterar Ulf Mazur. 

Icas aviserade prissänkningar på en miljard har däremot inte slagit igenom på bredden då Ica-butikerna ökar sina priser i paritet med övriga ej lågprisbutiker. 

Priset för ekologiska produkter har under året ökat med 3,6 jämfört med 2,1 procent för konventionella produkter.

En annan intressant prisskillnad är mellan butikernas egna märkesvaror kontra leverantörernas produkter.  

– Priserna ökade mer under året på leverantörsmärkena än på kedjornas egna märken. Det kan bero på att kedjorna 2022-2023 varit snabbare att höja sina priser och kompensera för kostnadsökningarna, samtidigt som man förhalat prisökningar från leverantörsledet. Många producenter har det väldigt tufft ekonomiskt och måste öka priserna för att få tillräckligt med intäkter. Många producerar EMV till kedjorna med mycket sämre lönsamhet än sina märkesvaror. Med ökade volymer på EMV får man ännu sämre kalkyl på de egna produkterna då volymerna minskar och man måste öka priset, säger Ulf Mazur. 

Om man blickar framåt bedömer Matpriskollen att prisökningar på varor som kaffe och kakao kommer att fortsätta eftersom råvaruprisökningarna inte riktigt slagit i ökade konsumentpriser. Även mejeripriserna ser ut att öka.  

Fördjupning Matprisåret 2024 Trender och tendenser 

Prisutveckling totalt Dagligvaruhandeln:

December	+0,1%	(+0,1% mat) 44.288 artiklar	EMV  0,2% (11.802 art)
6 månader	+0,6%	(+0,9% mat) 39.085 artiklar	EMV  0,7% (10.623 art)
12 månader	+2,1%	(+2,8% mat) 35.794 artiklar	EMV +0,6% (9.904 art)
2022-01-01	+21,7%	(+25,0 % mat) 23.062 artiklar	EMV +22,9% (7.019 art)

Matpriskollen undersöker vad ordinariepriset på en vara är i en butik den sista dagen i månaden och jämför med tidpunkter tidigare. (30 november 2024, 30 juni 2024, 31 december 2023 och 1 jan 2022). EMV står för kedjornas egna märkesvaror, ex ICA Basic, Garant och Änglamark mfl. 

Matpriskollens statistik över 44.000 olika produkter visar på en månadsförändring under december med +0,1 procent på matrelaterade produkter och +0,1 procent på dagligvaror totalt.  

Prisökningarna i december drivs framför allt av kategorierna Kött och Frukt och Bär, vilka båda ökade med +0,7%. Kategorin Hem och Hushåll sjönk priserna med –0,1%.  

December är normalt en ganska lugn prisändringsmånad, men vi ser ökningar på de flesta köttprodukterna inklusive köttfärs, som steg med +1,0%. Inom Frukt, Bär och Grönsaker, så är det alltid stora månadsförändringar beroende på säsong. Aubergine/Zuccini ökade med 15% och Gurka med 9%. Meloner blev 8% dyrare och Apelsiner höjdes med 1,9%, medan clementiner blev –3% billigare. 

Nästan 36.000 produkter inom dagligvarubutikerna ökade under 2024 med 2,1% i snitt. Matrelaterade produkter ökade med 2,8% och vi ser stora ökningar inom följande kategorier: Choklad, Olivolja, Kaffe och Mejeri/Ost.

• Kakaopriserna rusade under året och det har nog inte undgått någon att chokladkakor och askar blivit väldigt mycket dyrare. +17% under 2024.  
  Priset på Kakaobönor från Afrika har ökat med hela 172% under 2024. Prisnivån är nu högre än någonsin och drivs av sämre skördar av torka i Västafrika, pga El Niño. I världen finns ökad efterfrågan på kakaoprodukter, vilket fortsatt driver på priserna och med de stora eftersläpningar som är inom dagligvaruhandeln så har vi inte sett slutet på chokladprisökningarna i butikerna. Det lär komma mer. 

• Olja och Vinäger ökar med 12%, men det är drivet av olivoljan som fortsatte upp i pris under året. I Matpriskollens siffror ökade 114 artiklar olivolja med +20% i snitt. Tex Zetas Classico 1 liter, ökade med cirka 50 kronor eller +41%. Olivoljepriserna drevs upp speciellt under andra halvan av 2023 och fortsatte upp under 2024, på grund av katastrofskörd av oliver i Spanien 2022/23. Under slutet på året ser vi att priserna börjar gå ner igen på olivoljan. Sedan 1 januari 2023 är snittpriset på olivolja upp +55% och sedan 1 januari 2022 upp +60%.  

• Kaffepriset är också på rekordnivåer. Inte sedan 1972 i statistiken har priserna varit högre än nu. (har ej statistik längre tillbaka). Ökningen på Arabica råkaffe under 2024 är hela 75%. Priset i butik på bryggkaffe har “endast” ökat med +18% under 2024. Torka under året i Brasilien, som svarar för cirka 40% av världsproduktionen, innebär förväntad sämre skörd 2025, vilket driver på priset. Underliggande ökning av efterfrågan på kaffe i världen driver på kaffepriserna uppåt. Dessutom är kaffepriset starkt kopplat till dollarkursen vilken ökat med 8% under 2024. 

• Mejeriprodukter har ökat rejält i pris under året, +4,7%. Detta drivs av högre efterfrågan på mjölk i Europa än utbudet. I Sverige märks det genom att priset som Arlas mjölkbönder får betalt ökat med hela +28% under 2024. Arlas bönder svarar för cirka 70% av mjölkproduktionen. Efterfrågan på fetare mejeriprodukter, som smör och grädde är hög och det driver upp priserna extra mycket. Priset vi betalar i butik sätts av kedjorna och det prisförhandlas  bara vid några tillfällen per år, så mycket talar för fortsatta prisökningar i butik. 
  
• Kategorier som ökat/minskat mest senaste året: (31 december 2024 mot 31 december 2023) 

Prisökningarna olika stora mellan kedjorna. Vi är multilojala. 

Konsumenternas fortsatta prismedvetenhet är här för att stanna och vi kan se att några kedjor inte höjt priserna lika mycket och det är Willys, ICA MAXI och Stora Coop. Maxi jagar Willys om låga priser och man försöker i många fall matcha Willys priser. Prisskillnaden på jämförbara artiklar är cirka 4% mellan Willys och Maxi. Lidl som också erbjuder låga priser har samma prisnivå på direkt jämförbara artiklar som Willys. ICA aviserade prissänkningar på en miljard har inte slagit igenom på bredden då ICA-butikerna ökar sina priser i paritet med övriga ej lågprisbutiker. 

Samtliga artiklar snitt 2,1%. 

EMV, kedjornas egna märken, ICA Basic, Skona, Eldorado, Garant, COOP mfl, har ökat klart mindre i pris under året än leverantörsmärken (AMV). Sett över alla kategorier så ökade EMV endast med 0,6%, medan leverantörsmärken höjdes med hela 2,5%. Snittet blev 2,1% på 36.000 jämförda artiklar. Tar vi bort Frukt och Grönsaker, så är skillnaden fortfarande 2,6% på AMV och 0,8% på EMV. 

Inom kategorierna Drycker, Mejeri, Ost och Glass ökade EMV mer än AMV, men annars höjdes dom mer på AMV. Samtliga kedjor ökade mer på AMV än EMV. 

Kedjornas EMV har ökat i betydelse då fler konsumenter söker efter billigare alternativ. För att maximera lönsamheten inom varje kategori så är prissättningen mellan olika produkter viktig.  

Anledningarna kan vara många och skiljer sig mellan kedjor och olika kategorier av produkter. Kedjorna och butikerna sätter priserna. Det behöver inte vara en prisändring från producenten för att butikspriset ska ändras. Priskonkurrensen mellan butikerna gör att man ständigt justerar priserna uppåt och nedåt. 

Tittar vi i det längre perspektivet, 3 år tillbaka när ökningarna började, så har EMV ökat cirka 2% mer än AMV. Det skulle innebära att kedjorna har varit snabbare på att öka priserna på sina egna produkter än AMV. Kedjorna har troligtvis svårare att neka en prisökning på sina egna EMV-produkter, än ökningskrav från en varumärkesleverantör. Våren 2023 tvärstannade prisökningarna efter Svantessons samtal med kedjorna och Lils prissänkningskampanjer. Då tvingades producenterna att inte öka sina priser även om behovet fanns. Då lönsamheten hos producenterna därför är mycket svag enligt SCBs rapport i sept 2024, så finns ett stort behov för prisökningar för många producenter, vilket vi ser slår igenom under 2024. 

Prisökningar per kedja 2024 för kedjornas EMV resp leverantörsmärkena, exkl Frukt och grönt. 

Ekologiska produkter höjs mer 

Inom alla kategorier så har priserna på EKOlogiska produkter ökat mer i pris i % än konventionella. Samma gäller att alla kedjor höjt ekoprodukter mer än övriga sortimentet. Ökningen på Ekologiska produkter är 3,6% i snitt mot 2,1% totalt. Anledningarna är säkert flera, men är värda att gräva vidare i då Ekoprodukter redan från början är dyrare än konventionella och nu ökar avståndet.  

Summering och Framöver

Vi summerar 2024 med dagligvarupriser som ökar med strax över 2% på ett år, men cirka +21% på tre år. Matrelaterat är upp hela 25% på tre år.  

Frågan är vad som händer framåt och Matpriskollens bästa gissningar är följande: 

• Vi kommer få se ökade priser på grund av klimatpåverkan med torka, regn, orkaner och liknande som ofta snabbt innebär prisökningar i olika kategorier, I år har vi sett sjunkande priser på Grönsaker och små ökningar på Frukt, vilket var positivt och vi måste vänja oss vid ökningar och minskningar där. 

• De enorma prisökningar som varit på kakao och kaffe kommer fortsätta. Råvaruprisökningarna har ännu inte slagit igenomfullt ut i ökade konsumentpriser.  

• Mejeriprodukter kommer fortsätta upp under första delen av året baserat på att ersättningarna till bönderna höjts mer än priset mot konsument. Dessutom så har hela jordbruket mycket stora utmaningar för att klimatanpassa produktionen och säkra biologiska mångfalden. Enligt LRF behövs cirka 20 miljarder per år för att kunna klimatanpassa jordbruket. Arla är igång med ett incitamentdrivet program och det måste finansieras. Dessutom lägger många bönder ner produktion i Europa vilket minskar utbudet och håller uppe priserna.  

• EMVs ökade försäljning inte bara i Sverige, utan i hela Europa, har gjort att även stora varumärken tappat försäljning i volym och då måste kompensera för det genom att öka priserna. 
  
• Man bör utreda varför Ekologiska produkter ökar mer i pris än konventionella. Med ökade priser minskar försäljningen förmodligen, med följd att fler producenter lägger ner verksamheten.

Prisutveckling tabeller:

Vi kan se att 25% av produkterna ökade i pris och bara 9% minskade i pris.  Prisändringarna var små i månaden men rörelserna desto fler.  

Huvudkategorier december samt helår 2024

Prisförändringar huvudkategorier i december och 12 månader

Handla billig mat – mina knep innan du handlar och när du är i butiken!

Om man gör samma sak och förväntar sig annat resultat, så är man i gruppen idioter eller så lever man i landet “Hoppas” och det är lika illa, som en vän till mig förklarade. Vill du ha en förändring måste du ändra på något du gör.

Matpriserna började skena i januari 2022 och de har nu ökat med 25% i snitt, men mycket har ökat mer. 2025 stabiliserade sig prisökningarna runt 2% men fortfarande blir allt dyrare vilket pressar många hushåll. Matkostnaden är för många den största utgiften efter boendet. 

Swedbanks senaste rapport från innan jul så uppger cirka 20% att de fått ta av sparpengar för att köpa mat senaste 6 månaderna och hela 5% har lånat pengar till matinköp senaste sex månaderna. Kostnadskrisen är med andra ord inte över för väldigt många, men ökningarna blir allt mindre med lägre inflationstakt. Dock finns det fortsatta orosmoln och jag bedömer med det vi vet nu att många produkter kommer fortsätta upp i pris under årets inledning, så nu måste man ta tag i sin ekonomi, även om det kommer lite lättnader i form av höjda pensioner och jobbskatteavdrag nu.

Rivstarta januari med att inse att det kommer massa räkningar i slutet av månaden. Nu måste du göra annorlunda om du vill få annat resultat!

Del 1: Bli en smart januarikonsument innan du går in i butiken.

Rivstarta januari med att inse att det kommer massa räkningar i slutet av månaden. Nu måste du göra annorlunda om du vill få annat resultat!

Här är Ulf Mazurs 15 bästa tips innan du är i butiken:

1. Kolla först bankkontot. Sätt budget hur mycket Dagligvarorna får kosta i januari och februari. Dela upp per vecka.
2. Kolla frysen och kylen. Vad har ni hemma? Ät upp det! Nu ska svinnet minimeras!
3. Handla färre gånger. Vissa handlar nästan varje dag och det blir dyrt! Butikerna är fantastiska på att få dig att köpa sånt du inte planerat. Min erfarenhet är också att större butiker får mig att köpa mer av det jag inte behöver eller hade planerat.
4. Var multilojal! Nej, du är inte otrogen om du handlar hos andra än din lokala handlare – du är multilojal – och det ska man vara, förklarar Ulf Mazur. Ordet ”multilojal” utsågs till och med av Språkrådet till årets nyord 2023.
   – Jag tycker att man kan se handlarna i ögonen även fast man inte köper allting på en butik. I alla andra branscher går man runt och tittar i olika butiker. Det kan skilja 20% mellan dyrare och billigare butiker, som Lidl och Willys. Och skillnaden på enstaka produkter är ofta mycket mer än så.
5. Utgå från veckans erbjudanden när du bestämmer vad ni ska äta. Vissa produkter längre hållbarhet är smart att köpa lite extra av. – Faktum är att företagen förlorar pengar på många av dessa erbjudanden och så har det varit varje vecka i 60-70 år. Syftet är ju att locka in dig i butiken den här veckan. Snittrabatten på veckans erbjudanden är ungefär 20-25 procent, men många av produkterna är mellan 30-50 procent billigare. Det här är typiskt en väldigt bra rea på produkter. Vill du exempelvis ha fisk? Jamen, ta den fisk som finns på extrapris den här veckan. Ska du ha kyckling? Välj den som är på extrapris!
6. Bli medlem i alla butikskedjor. Du får som medlem bättre erbjudanden och bonus. Matpriskollen har precis gjort en studie hur du maxar kedjornas bonus.
7. Byt ut en del produkter mot billigare, tex prova vegetarisk färs istället för köttfärs. Använd margarin istället för smör ibland, när du behöver matfett eller på mackan. Måste du ha olivolja? Funkar inte svensk rapsolja lika bra ibland?
8. Kolla och jämför kilopriset mellan varor. Storlekarna kan förbrylla och gör det svårt att jämföra.
9. Se upp för multipriser på sådant som kan bli gammalt, eller som du egentligen inte ska äta eller dricka så mycket av. Har du hemma 8 flaskor läsk så kommer familjen dricka mycket mer än om ni köpte färre. Målet för producenter och butiker är ju att just deras produkter ska fylla ditt kök.
10. Din tid är värdefull! Allt som någon annan lagat och jobbat med blir dyrare. Färdigskuren sallad, färdigmat mm kan vara 10 gånger dyrare för någon annan ska ju ha betalt för sin tid att skära och hacka.
11. Sätt kylen på 4 grader. Sverige är ett av få länder som har rekommendationen att man ska ha kylskåpet på 8 grader. – Har man det på 4 grader så håller maten dubbelt så länge enligt en expert på området. Det uppväger mer än väl kostnaden för strömmen och tänk på att ”Bäst före” inte är samma som ”Sista förbrukningsdag”.
12. Storkok blir billigare/portion. Laga mat för flera dagar direkt. Frys in portionsförpackat.
13. Fryst mat är oftast billigare än färsk, tex. Kan du verkligen smaka skillnad?
14. Handla inte hungrig!
15. Betala kontant, eller med betalkort. Se upp med kreditkort för det kommer surt efteråt…

Del 2: Bli en smart konsument i butiken!

1, Lockvarorna börjar direkt
Det första området i matbutiken kallas ”First buy”. Här finns många lockvaror, exempelvis extremt billiga tacobröd eller drycker.
– Det första handlare vill att du gör är att börja stoppa något i korgen för då vet de att du kommer att handla mer under hela kundvarvet, säger Ulf Mazur.

Erbjudandet i början kan innebära att du kompletterar med andra varor, såsom tacosås, avocado eller ost – produkter som inte är nedsatta i pris.

Det finns även andra psykologiska knep som får kunder att handla mer. En större kundkorg gör att vi upplever att vi kan lägga in fler saker, att vi inte har köpt klart ännu.

2. Så hanterar du affärens dyraste avdelning
Efter ”first buy” kommer ofta en frukt- och gröntavdelning eller en brödavdelning. Dessa avdelningar triggar ytterligare ett sinne – känseln.– Då börjar vi klämma och känna på produkterna. Och det är också positivt. Men frukt och grönt är förmodligen den mest lönsamma avdelningen i hela butiken. Ett hett tips vad gäller grönt och frukt är att köpa säsongsvaror. Om det inte är säsong kan man egentligen inte klaga över att det är dyrt, för man kan köpa djupfryst istället som nästan alltid är billigare än färska varor.

3. Undvik impulsköp
Ha framme appen eller lappen med vad du ska handla. Det funkar och blir färre impulsköp om man har tänkt igenom vad man ska handla innan man går in i butiken. Var också koncentrerad.

– Jag läste en undersökning som kom fram till att de som pratar i mobilen i butiken köpte mer. Detta beror på att man stannar och då blir mottaglig för fler erbjudanden och köpimpulser.

4. Styckpris vs kilopris
Se upp när något säljs styckvis, istället för kilopris.

– Det här är en av de största varningsklockorna över huvud taget. Om man säljer en vara, tex gurka, per styck, så säljer man ungefär 25 procent mer än om man säljer per kilo.

När något säljs styckvis är det förmodligen för att det har blivit för dyrt kilopris. Något som nästan alltid säljs styckvis är gurkor. Det är skillnad att köpa en gurka för 18,90 kronor, jämfört med en skylt där det står 64 kronor kilot, vilket skulle upplevas vara för dyrt.

– Det är enorma påslag på frukt och grönt. Sen är det ju svinn också som handlarna måste ta höjd för. Men jag tror att de lägger på för mycket, vilket medför att folk köper för lite frukt och grönt. Sänker man priset skulle handlarna förmodligen öka omsättningen.

4. Extrapris, Superklipp, Vårt pris eller Veckans klipp
– Kärt barn har många namn. I butiken finns ofta många fler röda och stora skyltar med stjärnor och erbjudanden om riktigt bra klipp. Syftet är att skapa merförsäljning, dvs att få dig att handla lite mer än du tänkt. Mer än det du har på inköpslistan. Det kan finnas erbjudanden som passar dig just där och då, men kolla om det är riktigt bra. Ibland är det bara en skylt men ordinarie pris.

5. Maten som är tio gånger dyrare
– Så fort någon har gjort någonting åt dig i butiken är påslaget stort. Är rotfrukterna lagda i påse om 500 gram, så kan priset vara 5 gånger så dyrt som kilopriset. Är de sedan skivade och förvärmda i ugn så kan priset lätt vara 10 gånger lösviktspriset. Hur svårt är det att skölja av och skära potatis, morötter och palsternacka och sedan på med lite olja, salt och peppar och in i ugnen? Är salladen skuren är den mycket dyrare än att du själv skär ett salladshuvud. Och om man ser till salladsbarer som exempelvis Ica-butiker har, där man kan plocka sin egen sallad, är den salladen mycket dyrare jämfört med om man skulle göra samma sallad själv.

– Det kostar ofta runt 200 kronor per kilo när man köper färdigmat i delidiskar, salladsbarer som är populära till lunch kan kosta 18,90/hektot, alltså nästan 200 kronor kilot. Fördelen är att det inte blir något svinn, att man sparar tid och kanske är detta ett rimligt påslag då butiken har skapat ett mervärde till konsumenten. Det är någon annans tid du betalar för.

6. Köp nu – konsumera sen
– När det är kampanj på exempelvis kaffe, andra torrvaror eller förbrukningsvaror som tvättmedel så slå till. Dom har lång hållbarhet.

– I Matpriskollenappen ser du enkelt alla kaffeerbjudanden och du lär sig snabbt vad som är riktigt bra kampanjpris, för ibland sätter man ner priset väldigt lite bara för att locka med stor skylt i butiken och se upp med mejeriprodukter. Det är ofta erbjudanden på mejeriprodukter. Och hur ofta behöver man egentligen en liter grädde? Alla butiker vill sälja på dig maximalt efter att de har fått in dig i butiken. Därför måste du tänka efter. Är det här bra? Behöver jag detta, eller kommer det att bli svinn?

8. Krympflation
Har förpackningen minskat och priset detsamma? Det här är något som man bör hålla utkik efter. Här är det faktiskt nästan alltid upp till kunden att hålla koll på hur stor förpackningen är nu jämfört med tidigare.

– Det är givetvis svårt så därför gäller det att kolla jämförpriser löpande och se på eventuella alternativ med lägre jämförpris. Detta gäller även kedjornas egna varumärken som faktiskt kan upplevas som billigare än vad de egentligen är, då mängd och vikt kan variera.

9. Köp svinn från butikerna
Flera butiker har börjat paketera svinn. Lidl och många andra butiker har exempelvis paketerat både grönsaker och frukt men även bröd. Det är ofta riktigt prisvärt och kraftigt nedsatt i pris men återigen handlar det om färskvaror så ha koll på om detta är någonting som du kommer att konsumera snart eller om det blir pengar i sjön.

10. Handla inte hungrig
Vi handlar med våra sinnen och förr i tiden hällde man ut kaffe bakom hyllorna i butiken för att det skulle lukta gott och man skulle bli köpsugen.

– Numera så är brödavdelningen och deli med grillad kyckling det som sätter igång samma sinnen och är man hungrig så är risken stor att man handlar mer av det man inte tänkt sig. Handla därför inte hungrig, det där gäller i alla fall mig.

11. Betala direkt
Köp aldrig mat på kredit, även om butikerna erbjuder betalning nästa månad utan räntepåslag. Använd kedjornas matkonton så får du bonus och rabatter, men sätt in pengarna i förväg.

– Man sover bättre om natten om man har koll på sin privatekonomi. Det är bra att se hur mycket som finns kvar på kontot så att man kan planera sin privatekonomi.

Lycka till från Ulf Mazur och vännerna på Matpriskollen

Om Matpriskollen
Vi tröttnade på högarna av pappersreklam som trillade ner i brevlådan och inspirerades av att om alla sade ”Nej tack till pappersreklam” så skulle vi, enligt Naturskyddsföreningen, spara hela 3 miljoner träd och 300 000 ton koldioxid per år. 

Så 2010 startade vi i Falkenberg. Idag är vi 12 medarbetare. Vår huvudtjänst är en gratisapp, helt utan inlogg, eller password via Appstore eller Google play. Antalet aktiva användare av gratistjänsten är cirka 200.000. 

Vi får in våra pengar, för att finansiera gratisdelarna, genom att sälja pris- och kampanjdata till externa organisationer, kedjor, butiker och leverantörer i efterhand.

Kontakt: Ulf Mazur, Mapriskollen, 070-6476127, ulf@matpriskollen.se