Svenskt kött rusar till nya toppnivåer: ”Alarmerande”

6 oktober 2025 Matpriskollen Aktuellt, Prisundersökningar

En mindre ökning syns i livsmedelspriserna i september generellt men det rör sig om stora svängningar mellan produktgrupper och kedjor. Det svenska nötköttet fortsätter däremot att rusa, visar Matpriskollens statistik.

”Bristen på svenskt nötkött är alarmerande och för att lösa problemen krävs både kort- och långsiktiga åtgärder”, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Trenden sedan i våras med förhållandevis låga prisökningar håller i sig även i september. Den övergripande ordinarieprisutvecklingen i september visar på något ökande priser i landets livsmedelsbutiker.

Svensk dagligvaruhandel sätts verkligen på prov kommande månader, då regeringen aviserat momssänkning från 1 april 2026. Kedjornas agerande kommer vara under luppen då Finansministern är mycket mån om att sänkningen ska komma Sveriges konsumenter till del och inte stanna i handlarnas fickor.

– September visar ökningar inom bär, köttfärs, kaffe, nötkött och glass. Men det balanseras av prissänkningar på färska grönsaker, frukt, färskost, fläsk och en del bröd. Totalen blev det en ökning på 0,1 procent och på ett år är nu ökningen av ordinariepriserna 3,3 procent, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Ser vi till kedjornas agerande så har Matpriskollen under åren sett att Willys, vid prisändringstillfällen, är snabba på att förändra priserna, medan övriga tar längre tid på sig.

– Höjer inte de andra kedjorna så sänker snart Willys priset. Detta såg vi i vintras när Ica höll emot ökningarna och både Willys och City Gross sänkte. Med en ökning på +0,6% på Willys i september och bara +0,1% på Ica Maxi, så blir det spännande att följa hur man agerar framåt. Detta indikerar dock att det finns ett tryck upp på priserna som är större än det redovisade 0,1 procent, förklarar Ulf Mazur.

Frukt och färska grönsaker gick ner i pris, medan kategorin bär ökade.

– Helt naturligt då vi går in och ur säsonger. På kaffet är det kategorin snabbkaffe och kaffekapslar som ökat med hela 4 respektive 5 procent.

Glass ökade +0,9 procent i pris drivet av prisökningar på GB-glass och Ben&Jerries på cirka 2 procent.

Prisökningar på nötkött och köttfärs är det som påverkar plånboken mest just nu. Importerad nötfärs har ökat upp till 50 procent på ett år beroende på märke och ursprung. I snitt är köttfärsen upp 13 procent på ett år, nötfärsen +16 och blandfärs +13. Av nötköttet är det högrev som ökat mest, +16, följt av nötfransyska och lövbiff.

– Under september ökade nötfärs och blandfärs med hela +1,8 procent på en månad. Köttfärsen svarar för nästan 60 procent av allt kött vi äter. Det råder brist på nötkött i hela Europa och priserna har stigit rejält sedan årsskiftet vilket syns i butikerna.

Efter torkan och nödslakten 2018 har nötköttsproduktionen sjunkit och vi ser nu verkligen effekterna av det då också färre mjölkkor går till slakt. I det svenska jordbruket och speciellt inom nötköttsproduktion, där det finns många mindre producenter, är det svårt att få lönsamhet. Äldre bönder lägger ner och man har svårt att klara generationsväxlingen och locka in nya personer.

– Att vara köttbonde är ett slitsamt och ansvarsfullt arbete, men framför allt är det svårt att få lån och finansiering för att satsa på djurhållning, eftersom det innebär stora risker och stora investeringar. Ofta behöver gården skalas upp i storlek för att kunna nå lönsamhet och investeringar på 15 miljoner är inte ovanligt, förklarar Ulf Mazur och tillägger:

– Jag tror också att det behövs mer långsiktiga åtaganden mellan parterna i branschen så att fler vågar satsa på nötköttsproduktion. Vi konsumenter kommer behöva vänja oss vid högre priser om vi ska ha några som vill jobba med att säkerställa tillgång på svenskt kött i både goda tider och i krisberedskap.

Det som minskade i pris under september hittas främst i frukt- och gröntavdelningen. Satsumas, clementiner, päron och äpplen sänktes minst 5%.

Gurka, paprika, pumpa, blomkål och rotfrukter blev alla billigare under månaden. Färskost sänktes med –0,5% och Stora Coop sänkte priserna på Philadelphiaosten rejält vilket slår igenom på totalen.

Ordinarieprisutveckling totalt Dagligvaruhandeln:

September	+0,1%	(+0,1% mat) 45.040 artiklar	EMV 0,0% (12.318 art)
6 månader	+0,2%	(+0,6% mat) 41.546 artiklar	EMV -0,2% (11.391 art)
12 månader	+2,3%	(+3,3% mat) 37.184 artiklar	EMV +1,7% (10.260 art)
2022-01-01	+24,8%	(+29,1 % mat) 20.102 artiklar	EMV +25,5% (6.257 art)

Matpriskollen undersöker vad ordinariepriset på en vara är i en butik den sista dagen i månaden och jämför med tidpunkter tidigare. (31 augusti 2025, 31 mars 2025, 30 mars 2024 och 1 jan 2022). EMV står för kedjornas egna märkesvaror, ex ICA Basic, Garant och Änglamark mfl.

Prisökningarna kommer framför allt från:

Prisökningar jämfört med 30 september 2024:

Det som minskade i pris under månaden var framförallt:

Det är stora skillnader i prisagerande mellan butikskedjorna

Kedjorna sätter sina egna priser och priskonkurrensen blir allt hårdare på grund av stort fokus från media och politiker. Det är nu 26 dagar sedan Finansministern kungjorde planerna för en momssänkning 1 april. Att inte priserna ökar mer än absolut nödvändigt fram tills 1 april är en nödvändighet för förtroendet för branschen.

Inom Ica sätter varje enskild handlare sina priser. Lidl, Willys, City Gross och Hemköp har mer likartad prissättning i alla sina butiker. På Coop har varje förening ansvar för prissättningen, vilket innebär att det kan skilja mycket mellan olika regioner i landet, vilket skett under juli.

– Ser vi till kedjornas agerande så har vi under åren sett att Willys är snabba på att förändra priserna i alla butiker samtidigt, medan övriga tar längre tid på sig. Höjer inte de andra kedjorna så sänker snart Willys priset. Detta såg vi i vintras när ICA höll emot ökningarna och både Willys och City Gross sänkte. Med en ökning på +0,6% på Willys i september och bara +0,1% på ICA Maxi, så blir det spännande att följa hur man agerar framåt. Detta indikerar dock att det finns ett tryck upp på priserna som är större än det redovisade 0,1 procent.

Årstakten på ordinariepriserna varierar stort mellan kedjorna. I genomsnitt 2,3 procent totalt och på livsmedel 3,3%. CityGross har gjort en viktig prisresa senaste tiden och bara ökat med +0,1%, medan Stora Coop ökat med 3,7%. Enorma variationer som på sikt kommer visa sig i kundtillströmning.

ICA aviserade i veckan att man ska spara ytterligare 200 miljoner kronor och prioritering är att fortsätta vara offensiva och satsa på priserna.

Vad händer framåt?

Köttpriserna kommer nog fortsätta uppåt pga högre efterfrågan än utbud.
Utmaningarna handlar främst om lönsamhet, generationsskiften, finansiering, miljökrav, brist på långsiktighet, konkurrens från import, strukturförändringar, snabba konsumenttrender och politisk osäkerhet. Dessa faktorer gör det svårt för svenska köttproducenter att planera långsiktigt och investera i framtiden.

Mejeripriserna kan sjunka något då Arla sänkt ersättningen til bönderna för andra månaden i rad.
26 öre lägre ersättning för ej ekomjölk från första oktober.
– Efter lång tid med höga och stabila priser påverkas marknaden nu av ökade mjölkvolymer i Europa och globalt. Vi fortsätter att göra allt vi kan för att betala ett så konkurrenskraftigt mjölkpris som möjligt till våra ägare, mjölkbönderna. På så vis skapar vi långsiktiga villkor för bönderna – och bidrar till att konsumenterna även framöver kan välja svenska mejeriprodukter i butikshyllan, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige, i ett pressmeddelande.

Enligt Arla är det några faktorer som påverkar mjölkprisets utveckling. Dessa är att mjölkvolymerna ökar såväl globalt som inom EU, att försäljningen till dagligvaruhandeln fortsätter att plana ut samt att industrimarknaderna justeras nedåt på grund av stora mängder mjölk i omlopp.

Fortsatt konkurrens och transparens håller emot prisökningar:
Grunden i en marknadsekonomi är att aktörerna kommer ta så bra betalt man kan tills dess att kunden handlar hos en konkurrent eller väljer annan vara. När producenter tappar i försäljning måste man anpassa priserna nedåt för att möta konkurrenterna. Detsamma gäller butiker och kedjor. Pristransparens på produkter mellan butiker, gör att inblandade kan agera snabbt och sänka priserna om konkurrenterna gör det. Att konsumenterna ”röstar med fötterna” är det effektivaste sättet att hålla nere konsumentpriserna.

Matpriskollens Priskollentjänst sätter konsumenter i förarsätet och ökar konkurrensen mellan butikerna.

Valutapåverkan:
Det är fördröjningar och eftersläpningar i prissättningen inom dagligvaruhandeln. Svenska kronan har stärkts kraftigt mot dollarn och något mot Euron. I år är förstärkningen av kronan ännu tydligare mot dollarn med cirka15%.

En starkare valuta kommer också gynna importpriserna framöver, men det sker inte över en natt och inte samordnat. Vår handel i dollar är mycket mindre än i Euro, då största delen av vår handel sker med Euroländer. Ökad import kan också påverka hur konsumenterna kommer välja svenskproducerat, om det blir relativt dyrare. Mindre svensk försäljning påverkar vår självförsörjningsgrad neråt, vilket inte är bra då den behöver öka.

Vädereffekter med torka, regn, orkaner och liknande som ofta snabbt innebär prisökningar i olika kategorier. Mycket faller i pris och en del ökar. I Sverige så har skördarna varit normala till bra rapporterar Jordbruksverket. Krig, tullar och annat elände kan också komma att påverka priserna framåt.

Vad göra som konsument?

Man måste ta mycket mer ansvar för sin privatekonomi och få grepp om de verkliga kostnaderna man har per månad. Ökade matkostnader ihop med allmänt dyrare omkostnader har gjort att det blir mindre pengar över till det mindre nödvändiga. Vissa lever redan med väldigt små marginaler och där blir det ännu tuffare. Mat kommer ta en större del av pengarna framöver.

Var multilojal, dvs att handla i flera olika butiker. Det sätter press på kedjorna att sänka sina priser för att inte tappa kunder.
Utgå från butikernas extrapriserbjudanden när man planerar veckans mat. Lägg bevakning på det man anser viktigt så får man meddelande om erbjudanden i favoritbutikerna.
Kolla upp erbjudanden från butikerna i närheten innan man går dit. Gör en inköpslista innan och håller sig till den. Finns stapelvaror på extrapriser så kan man köpa lite mer. I Matpriskollens gratisapp listar vi varje vecka butikernas erbjudanden och snittrabatten är hela 25%! Många varor har både 40% och 50% rabatt.
Prova Matpriskollens nya prisjämförelsetjänst i appen. Scanna streckkoden och se prisskillnaderna!Gratis jämförelse mellan butiker och det du ska handla.
Se till att vara medlem i alla butikskedjorna.
Småbarnsfamiljerna kan spara stora pengar på att använda sin TID till att laga mat och frysa in. Tex barnmat.
Sen ska man inte slänga mat. Sätt kylskåpet på 4 grader i stället för 8 grader, så håller maten dubbelt så länge. Laga lite extra så blir det också en lunch till morgondagen.
Handla mat efter säsong.
Tänk på att din tid är värdefull. Ju mer du kan göra själv desto billigare.
Handla inte hungrig! 🙂

Om Matpriskollen
Vi tröttnade på högarna av pappersreklam som trillade ner i brevlådan och inspirerades av att om alla sade ”Nej tack till pappersreklam” så skulle vi, enligt Naturskyddsföreningen, spara hela 3 miljoner träd och 300 000 ton koldioxid per år.

Så 2010 startade vi i Falkenberg. Idag är vi 12 medarbetare. Vår huvudtjänst är en gratisapp, helt utan inlogg, eller password via Appstore eller Google play. Antalet aktiva användare av gratistjänsten är cirka 350.000.

Vi får in våra pengar, för att finansiera gratisdelarna, genom att sälja pris- och kampanjdata till externa organisationer, kedjor, butiker och leverantörer i efterhand.

Kontakt: Ulf Mazur, Matpriskollen, 070-6476127, ulf@matpriskollen.se