Krympflationen fortsätter i butikerna

Att förpackningarna blir mindre men priset inte hänger med brukar kallas för krympflation. Matpriskollen har undersökt saken och kan konstatera att fenomenet är vanligt i svenska livsmedelsbutiker. ”Vi listar ett antal exempel, men har många fler”, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen. 

Ordinariepriserna i dagligvaruhandeln har enligt Matpriskollen ökat med 25 procent sedan januari 2022 och på livsmedel är ökningen nära 29 procent. Krympflation är svår att upptäcka och ännu svårare att mäta. Den kommer inte med i Matpriskollens siffror, då man undersöker exakt artikel vad den kostar nu mot en tidigare tidpunkt. Matpriskollen har därför studerat produkter som de senaste åren fått en ny mindre förpackning, och sedan kontrollerat prissättningen utifrån jämförelsepriset. 

 – Om jämförelsepriset ökat så anser vi att det är krympflation och inte bara ett förpackningsbyte, konstaterar Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen. 

Matpriskollen har hittat massor av nya exempel på krympflation senaste åren, men då prissättningen sker på kedje- eller butiksnivå, så har den olika uttryck. Det kan vara så att en kedja faktiskt sänkt jämförpriset medan en annan höjt det. 

– Det vanligaste är att man behåller priset per styck fast storleken minskat, eller så sänker man priset, men inte lika mycket som innehållet minskat. Vi har därför i tabellen valt att visa på exempel från olika kedjor hur man hanterat prissättningen, säger Ulf Mazur. 

Ett axplock av krympflation:

I motsats till vad många säger, anser Matpriskollen att man fortsatt ser väldigt många exempel på krympflation inom dagligvaruhandeln. Det gäller både kedjornas egna varumärken som Garant, ICA och Coop, såväl som från andra producenter. 

Problemet är att konsumenten inte enkelt kan se att innehållet minskat. Allt annat är lika, men jämförpriset ökar. 

”Man känner sig blåst”, sa den före detta Finansminister Mikael Damberg (S), nyligen på ett seminarium för branschen, arrangerat av Matpriskollen. 

Politiker som Magdalena Andersson från Socialdemokraterna har föreslagit att matjättar ska tvingas märka ut när en förpackning blir mindre utan att priset sänks, genom att införa en varningstriangel. 

Varför gör man så här? 

Detta är inget nytt. Förpackningsförändringar har alltid pågått för att möta växlande konsumentefterfrågan och öka lönsamheten. 

Den nu upplevda ökningen av krympflation, kommer nog av att priserna ökat så mycket att man nu är på nivåer där konsumenten börjar välja bort artiklar för priset är för högt. Istället för att då öka priset ytterligare är en förpackningsminskning att föredra. 

Sen finns givetvis fler anledningar, som t.ex att stora kända varor blir så prispressade av konkurrensen mellan butiker, att lönsamheten försvinner och då kan förpackningsförändring vara ett sätt för att få fortsätta sälja. Dock väldigt dyrt sätt för producenten som måste dela sin produktionsvolym på flera storlekar. 

Prissättningen

Konsumentpriset sätts helt och hållet av respektive kedja eller butik, så en leverantör som ändrar förpackningsstorleken och priset till kedjorna vet alltså inte hur utpriset kommer att sättas. 

• Konsumenterna tror att det är producenten som höjer och sänker priserna och det är ju delvis rätt, men slutgiltiga prissättningen sker alltid av kedjan utan påverkan av leverantörerna. 

• Sen är detta mycket svårt då man i vissa fall agerar olika inom en kedja, Tex vid en förpackningsförändring kan några ICA butiker behålla samma jämförpris, andra ökar eller minskar det. Men handel är lokalt och detta gör fortsatt att det blir svårt för kunderna att veta om något skett. 

• För att förstå om någon tjänar mer på krympflation, så behövs ökad transparens i prissättningen mellan producent och kedjorna, säger Ulf Mazur. 

Slutsats:

Matpriskollen har visat att Krympflation finns inom en mängd produktkategorier och både från kedjornas egna märken och leverantörer. 

Det fortsätter att vara ett växande problem för konsumenterna. För att upprätthålla konsumenternas förtroende är det viktigt med transparens och tydlig kommunikation om varför förpackningsförändringar sker. Företag och politiker måste samarbeta för att säkerställa att konsumenterna får korrekt information och inte vilseleds av förändringar i förpackningsstorlek och pris. 

Generellt, vad bör man göra som konsument? 

Man måste ta mycket mer ansvar för sin privatekonomi och få grepp om de verkliga kostnaderna man har per månad. Ökade matkostnader ihop med stigande räntor, dyrare el, drivmedel mm gör att det blir mindre pengar över till det mindre nödvändiga. Vissa lever redan med väldigt små marginaler och där blir det ännu tuffare. 

• Ladda ner Matpriskollens nya prisjämförelsetjänst i appen. Gratis jämförelse mellan butiker.
• Utgå från butikernas extrapriserbjudanden när man planerar veckans mat. Man lägger bevakning på det man anser viktigt så får man meddelande om erbjudanden i favoritbutikerna. 
• Kolla upp erbjudanden från butikerna i närheten innan man går dit. Gör en inköpslista innan och håller sig till den. Finns stapelvaror på extrapriser så kan man köpa lite mer. I Matpriskollens gratisapp listar vi varje vecka butikernas erbjudanden och snittrabatten är hela 20-25%! Många varor har både 40% och 50% rabatt. 
• Att vara multilojal lönar sig också. Dvs att handla i flera olika butiker. Det sätter press på kedjorna att sänka sina priser för att inte tappa kunder. 
• Se till att vara medlem i alla butikskedjorna. 
• Kolla jämförpriserna. Det är lätt att bli lurad av lockpriser och produkter i mindre eller större förpackningar. 
• Småbarnsfamiljerna kan spara stora pengar på att använda sin TID till att laga mat och frysa in. Tex barnmat. 
• Sen ska man inte slänga mat. Sätt kylskåpet på 4 grader i stället för 8 grader, så håller maten dubbelt så länge. Laga lite extra så blir det också en lunch till morgondagen. 
• Handla mat efter säsong. 
• Tänk på att din tid är värdefull. Ju mer du kan göra själv desto billigare. 
• Handla inte hungrig! 🙂

Om Matpriskollen
Vi tröttnade på högarna av pappersreklam som trillade ner i brevlådan och inspirerades av att om alla sade ”Nej tack till pappersreklam” så skulle vi, enligt Naturskyddsföreningen, spara hela 3 miljoner träd och 300 000 ton koldioxid per år. 

Så 2010 startade vi i Falkenberg. Idag är vi 12 medarbetare. Vår huvudtjänst är en gratisapp, helt utan inlogg, eller password via Appstore eller Google play. Antalet aktiva användare av gratistjänsten är cirka 350.000. 

Vi får in våra pengar, för att finansiera gratisdelarna, genom att sälja pris- och kampanjdata till externa organisationer, kedjor, butiker och leverantörer i efterhand.

Kontakt: Ulf Mazur, Mapriskollen, 070-6476127, ulf@matpriskollen.se