SvD: “Prischocken är inte över: ”Vissa varor kan fortfarande bli dyrare””.

Artikel hämtad från SvD Näringsliv (Publicerad 2023-05-15).
Text: Sara L Bränström. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman.

Den får finansministern att jubla och är underlag för Riksbankens räntebesked. Ulf Mazurs prisdatabas visar redan på fallande matpriser. Men prischocken är inte över: ”Vissa varor kan fortfarande bli dyrare”.

Det är tisdag 25 april. Diskussionen går varm mellan ledamöterna på Riksbankens räntemöte. Hur mycket ska räntan höjas?

Anna Breman, förste vice riksbankschef, refererar KPI-statistik från SCB och andra rapporter. Och så, mot slutet, en annorlunda referens:

”Globala livsmedelspriser har dessutom fallit och realtidsdata som Matpriskollen tyder på att den stora prisuppgången i livsmedelspriser är bakom oss”

Matpriskollen, alltså.

Den dyker även upp hos vice riksbankschef Per Jansson, som hänvisar till sajtens siffror som ”lite skäl till optimism” för livsmedelspriserna.

Anna Breman landar i beslutet att höja med 0,25 procentenheter. Jansson med 0,5 procentenheter, som majoriteten. Båda har använt samma källa i sin argumentation: ett litet företag med tolv anställda och säte i Falkenberg.

På kort tid har Matpriskollen hamnat i nyhetsflödets centrum. Det är hit allt från riksbankschefer och politiker till tv-kanaler och kvällstidningar vänder sig när de ska få svar: Hur går det med matpriserna? Vänder inflationen nedåt?

På måndagen släpptes en ny inflationssiffra för april från SCB. Inflationen, med måttet KPI, sjönk marginellt till 10,5 procent i april från 10,6 procent i mars.

Men redan torsdagen den 4 maj kunde Matpriskollen visa att åtminstone matpriserna har sjunkit med 0,4 procent. En mycket liten nedgång, men ändå ett trendbrott. Det var fyra år sedan priset gick nedåt.

Rekordet är tolv direktsändningar under en dag. Jag lägger jättemycket tid på media.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) jublade och tog delvis åt sig äran.

– Jag har varit en del av detta men många fler har också satt tryck, sade hon till TT.

Hon syftade på det möte hon hade med Axfood, Coop och Ica mars.

Återigen stod Matpriskollen mitt i nyhetsflödet.

Ulf Mazurs Matpriskollen har hamnat mycket i fokus under det senaste året då inflationen varit hög.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Det har varit hektiskt vissa dagar, säger Ulf Mazur när SvD träffar honom inför inflationssiffran.

Han är vd och grundare för Matpriskollen. I rader av nyhetssändningar har Mazur kommenterat matpriset, förklarat hur det sätts och tipsat om hur man blir en prisjägare.  

Extra intensivt blev det efter aprilsiffran. Han startade dagen i SVT:s morgonstudion och gick i mål i TV4:s Ekonominyheterna.

– Rekordet är tolv direktsändningar under en dag. Jag lägger jättemycket tid på media.

Han pratar snabbt och mycket. På bordet framför oss står hans laptop med all prisdata.

Bolaget startade han tillsammans med en tidigare kollega från hans tid på bryggeriet Falcon för 13 år sedan. Till en början handlade det om att digitalisera matbutikernas tryckta reklamblad. Informationen gjordes tillgänglig för konsumenten i en app.

Tanken var att handlarna skulle betala en slant till Matpriskollen för att slippa trycka och distribuera kampanjpriserna på papper. Periodvis gick verksamheten knackigt.  

Om några butiker börjar trycka ner priset så kommer de andra att följa efter.

I dag är tjänsten utvecklad och Matpriskollens databas rymmer miljontals prispunkter på runt 65 000 olika varor och nya priser registreras varje dag. Bland kunderna finns både livsmedelskedjor och deras leverantörer.

– Leverantörer vill veta vilket pris kunden får betala i butiken. Det är viktigt för dem. Coca-Cola funderar ju hur de ska vara positionerade mot Pepsi och mot Icas Cola och så vidare.

Ulf Mazur har ett förflutet i branschen. Efter utbildning på Handelshögskolan blev han trainee på Unilever där han blev kvar i åtta år.  Därefter följde några år på Kraft foods, Falcon och Carlsberg. En kort sväng var han vd på underhållningsbolaget 2Entertain som bland annat ägde Wallmans salonger.

”Vissa varor kan fortfarande bli dyrare”, säger Ulf Mazur.  Foto: Tim Aro

Ur Matpriskollens databas klickar Ulf Mazur fram ett diagram över prisutvecklingen för normalsaltat Bregott 600 gram. Mejerivaror är en kategori där priserna nu gått ned.

Prisförändringen på bordssmöret hos de olika livsmedelskedjorna syns i varsin kurva. Även om kurvorna följs åt är det alltid mellan fem och tio kronors skillnad mellan högsta och lägsta pris. Så det lönar sig för konsumenten att jämföra pris, framhåller Ulf Mazur.

Kurvknippet över Bregott visar tydligt hur priset hackar sig uppåt under hösten för att ligga kvar på höga nivåer över årsskiftet. Men under april syns en tydlig prisnedgång.

– Om några butiker börjar trycka ner priset så kommer de andra att följa efter.

Svenskarna har börjat leta extrapriser och blivit multilojala. På det sättet kan priserna pressas.

Under den valda perioden januari 2022 fram till idag ligger Ica Kvantum och Ica Supermarket i toppen och Willys i botten.

– Willys måste ju vara billigast, annars funkar inte deras affärsidé med den billigaste matkassen. De och Lidl brukar ligga lägst.

Matprisernas fortsatta utveckling hänger till stor del samman med världsmarknadspriser på råvaror, som spannmål, energi och annat som används i produktionen av mat. Och här talar utvecklingen för sänkta priser eller åtminstone stillastående priser.

Men detta gäller inte allt, enligt Ulf Mazur. Euron är rekorddyr påpekar han.

– Vissa varor kan fortfarande bli dyrare.

Den andra delen hänger samman med hur konsumenterna beter sig, till vilken butik de går och vilken press det sätter på butikerna och deras prissättning, menar Ulf Mazur.

Kartan över marknadsandelar i handeln kan ritas om.

– Det som har skett nu sista året är brutalt. Svenskarna har börjat leta extrapriser och blivit multilojala. På det sättet kan priserna pressas, säger han.

Samtidigt skulle inte Ulf Mazur säga att konkurrensen är särskilt bra i Sverige med ett oligopol bestående av tre större aktörer – och där den största aktören Ica har över 50 procent på marknaden.

Ulf Mazur har ett förflutet i livsmedelsbranschen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Ska du etablera en ny butik finns det bara en grossist att gå till. Axfood, är den enda som är kvar efter att Bergendahls köptes upp.

Alla konsumenter kan inte heller välja en lågprisbutik. Willys och Lidl står till exempel för bara drygt 400 av totalt nära 3 000 matbutiker i landet.

– Detta är ett kommunalt problem att man inte har uppmuntrat priskonkurrens. Ingen har brytt sig om priserna, inte i politiken, inte konsumenter. Men nu står man och ropar om det.

Ulf Mazur påpekar att matpriserna och konkurrensen tog plats under partiledardebatten. Men konstaterar att det tar tid att få till en förändrad konkurrens på marknaden.

Det är fel av politikerna att klaga på handeln när det gäller pris och konkurrens.

– Är du en privat handlare som har dålig konkurrens runt omkring och ska maximera din vinst. Då tar du betalt så mycket du kan. Det är inte konstigare än så.

Ulf Mazur letar fram en mapp med bilder i sin dator.

– Jag reste till Frankrike. De har förstått att många människor har inte råd med maten längre.

I Frankrike beslutade regeringen ihop med flera stora matvarukedjor om ett pristak på livsmedelsprodukter. Han visar hur franska butiker skyltar på hyllorna för de varor som prisstoppats. En symbol med en shoppingvagn och så texten ”Anti-inflation”

– Det är en otroligt bra fördelningspolitisk åtgärd från branschen som alla kedjor utom en har ställt upp på. Ett par kedjor var först ut, sedan fångade politikerna upp detta. Det har inte många förstått i Sverige.

Jag fick komma till Riksbanken och föreläsa för tjugo personer. De blev kund i höstas.

För Ulf Mazur är initiativet inte en höger-vänsterfråga.

– Kedjorna har frivilligt sänkt priserna på runt 100–150 varor så att folk har råd med basvaror. Sedan har de höjt på andra varor, men det är rock bottom-priser på dessa.

Han gillar den franska kampanjen så pass mycket att han gjorde en svensk variant av Anti-inflations-symbolen. Under den har han listat Lidls alla prissänkta varor och bett Coop och Ica skicka över vad de prissänker.

– Det går lite långsamt från Coop som bytt varor nu i maj, och från Ica gissar vi bara. Men vi följer detta, säger Ulf Mazur.

Även mer välbeställda har nu funnit Lidl. Foto: Janerik Henriksson/TT

Men hur kommer det sig att både förste vice riksbankschef Anna Breman och kollegan Per Jansson refererar till Matpriskollens siffror?

Ulf Mazur ler och nickar när Riksbanken förs på tal. Han börjar leta i datorn och berättar samtidigt att Riksbankschefen Erik Thedéen nämnt Matpriskollen i en tv-sändning i samband med det senaste räntebeskedet.

Riksbankschefen konstaterade då att siffrorna har ett ”visst prognosvärde” och pekade på prissättningen i livsmedelshandeln verkar dämpas.

– Jag blev så glad när han sa så. De använder det nu mer. Det är kul. Det är jättebra betyg, säger Ulf Mazur.

Riksbanken är en av Matpriskollens betalande kunder.

– Jag skulle hålla ett lunchseminarium om matpriserna, det var i somras, och så tänkte jag. Det här borde Riksbanken lyssna på, så jag mejlade Ingves.

Den dåvarande riksbankschefen kom inte. Men två andra från Riksbanken anmälde sig till Mazurs seminarium, vilket följdes av samtal.

– Jag fick komma till Riksbanken och föreläsa för tjugo personer. De blev kund i höstas.

Fotnot: SvD:s ägare Schibsted hade en kort period ett ägande i Matpriskollen, innehavet såldes hösten 2013.