Bakslaget – matpriserna fortsätter öka och matsvinnet drivs på av kedjornas multipriskampanjer.

Priserna i landets livsmedelsbutiker vänder uppåt i september och Matpriskollen som apropå Matsvinnets dag har djupdykt i en av de största bovarna i matsvinnsdramat – nämligen multierbjudanden. Och dessa ökar. 

– Multierbjudanden innebär tyvärr att kunderna behöver handla mer än man hinner äta upp och då ökar matsvinnet, säger vd och grundare Ulf Mazur.

Dyrare räntor och matpriser som ökat med 25 procent sedan i januari 2022 är två av de riktigt stora kostnadsposterna som drabbar ekonomin för landets hushåll. 

Även om Matpriskollens statistik visar att de värsta matprisökningar verkar vara över så är det oroväckande att det fortfarande finns en press uppåt. Efter sex månader med blygsamma ökningar på 0,6 procent (matrelaterat 0,9) kom ökningen i september för alla varor i dagligvaruhandeln in på 0,2 procent vilket är Matpriskollens högsta månadsnoteringen sedan i februari 2024. Statistiken bygger på 43 454 olika produkter som prisjämförts mellan den första och sista september. (se bilagor nedan)– Svaret är tyvärr att prisökningarna på mat fortsätter, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

De kategorier som blivit dyrare i september är framför allt choklad, frukt och bär. Chokladkategorin ökade med 4,8 procent och priserna fortsatte pressas uppåt av den dyra kakaobönan som fortsatt är på historiskt höga nivåer.

– Chokladkakorna åkte upp i snitt 6,4 procent under september. Sedan i januari 2022 har chokladprodukter nu höjts med 44 procent och en 200 grams Marabou-kaka är upp 64 procent medan en Aladdinask ökat 70 procent, säger Ulf Mazur.

Frukt och bär har också ökat och likt grönsaker så förändras priserna över tid beroende på skördar och säsong. Aubergine/zucchin ökade med hela 16 procent i snitt och avokadon steg med 10-20 procent på många storsäljare.

– Avokadon brukar öka i pris under hösten och det var inget undantag i år heller. Även melonerna ökade, förklarar Ulf Mazur.

Som Matpriskollen förutspådde under förra månadsrapporten ökar nu också priserna på mejeriprodukter och apelsinjuice. Detta är en följd av de senaste månadernas höjda mjölkersättningar till bönderna. Mejeriprodukter inklusive ost och juicer är en av de största utgifterna för hushållen och dessa ökade i snitt med 0,5 procent under september.

– Prisändringarna på mejeriprodukter började till stor del i slutet av månaden så många butiker har ännu inte hunnit höja. Vi vet att jordbruket måste öka investeringarna för att minska klimatavtrycket och vi ser nu att priserna på många mejeriprodukter ökar kraftigt. Så priserna på mejeriprodukter kommer att öka även i oktober. Konsumenterna möts inom kort av att ett smörpaket eller Bregott 500 gram höjs runt 5 kronor per styck. Mjölk, gräddfil höjs runt en krona per paket och vi är nu mitt i de ökningarna, noterar Ulf Mazur. 

Icas apelsinjuice med och utan fruktkött ökade med hela 25-30 procent eller 6-7 kronor för en liter. Även Garants apelsinjuice ökade ungefär lika mycket. 

Orosmoln framöver inkluderar klimatpåverkan med torka, regn, orkaner och liknande som ofta snabbt innebär prisökningar i olika kategorier. 

– Trycket på ökade producentpriser på livsmedel enligt SCB:s producentprisindex för inhemsk tillgång är på samma nivå som för ett år sedan och har gått ner senaste månaderna. Förutom omställningsarbetet inom jordbruket verkar det därför inte finnas något generellt som pressar upp matpriserna i närtid, säger Ulf Mazur.

Konsumenterna har också fortsatt att byta butik och som svar spår Matpriskollen att kedjorna kommer att svara med prispress.

– Vi följer utvecklingen noga och kommer att intensifiera utvecklingen av verktyg för att öka transparensen i branschen. För konsumenterna gäller det att hålla i och fortsätta vara multilojal och jämföra priserna mellan olika butiker och kedjor. Det är så vi får ned matpriserna i landet, konstaterar Ulf Mazur.

I söndags den 29 september var det också internationella matsvinnets dag och i samband med det skrev fyra forskare från Karlstads universitet ett upprop på Dagens Nyheters debattsida där man vill stoppa så kallade multikampanjer i livsmedelsbutikerna.

– Detta är intressant. Hos Matpriskollen har vi haft många appanvändare om hört av sig och undrat om just detta. Man förstår inte riktigt varför man ska tvingas köpa så många av samma produkter för att få rabatten. Inte minst har vi ju två miljoner singelhushåll i Sverige och 40 procent av alla svenskar bor själva, säger Ulf Mazur.

– Multikampanjerna uppmuntrar kunderna att handla fler produkter än man kanske hinner äta upp innan de blir dåliga – och är därför en jättestor bov i svinndramat.

Matpriskollen bestämde sig för att i en specialanalys titta på hur dessa multikampanjer utvecklar sig. Analysen gäller perioden från vecka 1 till 39 i år och den jämför antalet annonserade singelerbjudanden i kedjornas veckoannonsblad i förhållande till ”Köp flera”-multierbjudanden.

Det visar sig att andelen i genomsnitt ökat från 23 till 24 procent i år. Det är ingen stor dramatik i just den siffran men det är lite märkligt att multikampanjerna ökar med tanke på att kedjorna ofta har så tydligt uttalat hållbarhetsfokus. Multikampanjerna går på sätt och vis stick i stäv med den ambitionen.

– Det är klart att det blir mer svinn om man köper hem fler förpackningar än det som kommer gå åt närmaste tiden. Multierbjudanden är ett sätt för kedjorna att flytta lagret från deras lager och butiker, till kundens kök, skafferi och frysar och det ska man som konsument se upp med. Är det kylda varor så blir det snabbt gammalt och även skafferivaror har sin bäst före-tid, säger Ulf Mazur. 

Det är också enorma skillnader i hur de olika kedjorna väljer att prissätta sina erbjudanden mellan olika varugrupper, noterar Ulf Mazur.

– Hemköp och Lidl har exempelvis bara haft 6 respektive 8 procent multierbjudanden i år, medan Ica sticker ut med 44 procent i snitt på sina butikskoncept och Ica har den största ökningen mot förra året, men även tidigare har Ica varit drivande med multierbjudanden. Detta verkar vara en försäljningsstrategi man fokuserar ännu hårdare på och det kan kanske ses lite märkligt i ljuset av matsvinnsdebatten, säger Ulf Mazur.

Icas 1 300 butiker är indelade i fyra olika butikskoncept och dessa har mycket gemensam marknadsföring och gemensamma erbjudanden. Samtidigt är kedjan dominant med ungefär 50 procents marknadsandel i landet.

– När vi analyserar utvecklingen så ser vi, i motsats till de flesta kedjor, att Icas olika format i genomsnitt har ökat andelen multierbjudanden till 44 procent hittills i år (v 1-39) mot 36 procent samma period 2023, förklarar Ulf Mazur.

I det minsta butiksformatet Ica Nära har andelen gått från 44 till hela 54 procent. De flesta Icabutikerna i antal är just Ica Nära.  

– Med högsta andelen enpersonershushåll i världen, så är det märkligt att man måste pressas att köpa flera produkter för att få ta del av veckans erbjudanden på sin lokala Ica-butik, säger Ulf Mazur.

Det Ica-format som ökade andelen multikampanjer mest är Ica Kvantum, från 36 till 49 procent. Hälften av alla erbjudanden hos Ica Kvantum är nu alltså av multikaraktär. 

Matpriskollen har också tittat på vilka kategorier av produkter som multierbjudanden är störst inom. I kategorin hälsa är andelen multierbjudanden hela 76 procent följt av barnprodukter (60), drycker (47) och snacks och godis (43). Icas multiprisandel är högre än snittet i alla kategorier.

Kött säljs ganska naturligt per kilo och får därför låg andel multipriser. I multipriser inräknas inte till exempel erbjudanden om ”6-pack”, då detta räknas som ett produkterbjudande. 

Två tredjedelar av multierbjudanden är ”2 för”.

Exempel på erbjudanden i kedjornas reklamblad:

Ica Supermarket v 36.

Hemköp v 40.

Lidl v 40.

Prisutveckling totalt Dagligvaruhandeln

September	+0,2%	(+0,2% mat) 43.454 artiklar	EMV  0,1% (11.535 art)
6 månader	+0,6%	(+0,9% mat) 39.650 artiklar	EMV  0,3% (10.616 art)
12 månader	+2,4%	(+2,9% mat) 35.580 artiklar	EMV +1,2% (9.779 art)
2022-01-01	+21,3%	(+24,6 % mat) 23.563 artiklar	EMV +22,7% (7.126 art)

Matpriskollen undersöker vad ordinariepriset på en vara är i en butik den sista dagen i månaden och jämför med tidpunkter tidigare. (1 september 2024, 1 april. 2024, 30 september 2023 och 1 jan 2022). EMV står för kedjornas egna märkesvaror, ex ICA Basic, Garant och Änglamark mfl.

Vi kan se att 16% av produkterna ökade i pris och 16% minskade i pris.  Det sker både prissänkningar, vilket är positivt, men också så är det produktgrupper som går fortsatt upp i pris.

Prisförändringar huvudkategorier i september och 12 månader

Prisförändringar kategorier september 2024

Vad göra som konsument? 

Man måste ta mycket mer ansvar för sin privatekonomi och få grepp om de verkliga kostnaderna man har per månad. Ökade matkostnader ihop med stigande räntor, dyrare el, drivmedel mm gör att det blir mindre pengar över till det mindre nödvändiga. Vissa lever redan med väldigt små marginaler och där blir det ännu tuffare. 

• Utgå från butikernas extrapriserbjudanden när man planerar veckans mat. Man lägger bevakning på det man anser viktigt så får man meddelande om erbjudanden i favoritbutikerna. 
• Kolla upp erbjudanden från butikerna i närheten innan man går dit. Gör en inköpslista innan och håller sig till den. Finns stapelvaror på extrapriser så kan man köpa lite mer. I Matpriskollens gratisapp listar vi varje vecka butikernas erbjudanden och snittrabatten är hela 20-25%! Många varor har både 40% och 50% rabatt. 
• Att vara multilojal lönar sig också. Dvs att handla i flera olika butiker. Det sätter press på kedjorna att sänka sina priser för att inte tappa kunder. 
• Se till att vara medlem i alla butikskedjorna. 
• Kolla jämförpriserna. Det är lätt att bli lurad av lockpriser och produkter i mindre eller större förpackningar. 
• Småbarnsfamiljerna kan spara stora pengar på att använda sin TID till att laga mat och frysa in. Tex barnmat. 
• Sen ska man inte slänga mat. Sätt kylskåpet på 4 grader i stället för 8 grader, så håller maten dubbelt så länge. Laga lite extra så blir det också en lunch till morgondagen. 
• Handla mat efter säsong. 
• Tänk på att din tid är värdefull. Ju mer du kan göra själv desto billigare. 
• Handla inte hungrig! 

Om Matpriskollen
Vi tröttnade på högarna av pappersreklam som trillade ner i brevlådan och inspirerades av att om alla sade ”Nej tack till pappersreklam” så skulle vi, enligt Naturskyddsföreningen, spara hela 3 miljoner träd och 300 000 ton koldioxid per år. 

Så 2010 startade vi i Falkenberg. Idag är vi 12 medarbetare. Vår huvudtjänst är en gratisapp, helt utan inlogg, eller password via Appstore eller Google play. Antalet aktiva användare av gratistjänsten är cirka 200.000. 

Vi får in våra pengar, för att finansiera gratisdelarna, genom att sälja pris- och kampanjdata till externa organisationer, kedjor, butiker och leverantörer i efterhand.

Kontakt: Ulf Mazur, Mapriskollen, 070-6476127, ulf@matpriskollen.se