MATPRISKOLLENS MATMANIFEST 2026

5 löften till Sveriges konsumenter i matvalet 2026.

Utmaning till Sveriges riksdagspartier inför valet 13 september 2026

Varför vi gör det här?

Sverige har aldrig pratat så mycket om matpriser som under de senaste åren. Det är inte så konstigt då Sveriges konsumenter betalade över 350 miljarder förra året för att handla dagligvaror, vilket är cirka 70 miljarder mer än 2019, innan pandemin slog till och priserna började skena. Livsmedelspriserna har 2022-2025 ökat med 25-30 procent och prisökningarna har slagit hårt mot många stora grupper i samhället, samtidigt som matkedjorna i genomsnitt uppvisar fortsatt lönsamhet.

Som svar på de snabbt stigande matpriserna har konsumenterna börjat agera annorlunda. Man har blivit mer ”multilojal” till både butiker och varumärken. Men man har också blivit mer observant i butikerna. Med mer medvetna konsumenter så har handeln svarat med ännu fler och större skyltar i butikerna om billiga varor och sänkta priser. Rabatterna är ibland obefintliga, men skyltarna signalerar annat. Konsumenten upptäcker allt oftare detta och misstänker att hon blir lurad. Prisjämförelsen mellan olika produkter försvåras också av olika jämförelsemått. Att jämföra butikers faktiska prisnivåer är också svårt. Rörligheten, att konsumenten byter märken och butiker hämmas och konkurrensen förblir låg.

Förpackningar som krymper, men priset ligger kvar. Det kallas ”Krympflation”. Konsumenterna fortsätter att upptäcka detta och många känner sig vilseledda och lurade. Det skapar ett misstroendegap. Producenter och handeln upplever sig orättvist beskylld. Båda har delvis rätt – och båda förlorar.

Matpriskollen har över en kvarts miljon aktiva användare per år i appen och det är deras engagemang som det här manifestet bygger på. Konsumenter som varje dag hör av sig till oss och de tusentals kommentarer som våra egna inlägg om priser och skyltar genererar.

Samtliga fem löften nedan engagerar konsumenterna dagligen om och om igen. Löser man dessa så kommer förtroendet för dagligvaruhandeln att öka snabbt och konsumenterna kommer känna att det är lättare att handla plånbokssmart. En del löften kan behöva ändrad lagstiftning, men det mesta kan kedjorna genomföra direkt. Vi hoppas att politikerna vill ge dessa löften till sina väljare i valet den 13 september.

Löfte 1: Minst 10% rabatt vid erbjudanden och kampanjer

Så ser det ut i dag.

Det finns ingen lagstadgad minsta rabatt i svensk dagligvaruhandel. En prissänkning på ett öre får marknadsföras som rabatt. Det finns ingen maxtid för hur länge en kampanj får pågå. Kravet på att priset ska vara väsentligt lägre gäller bara orden realisation, utförsäljning och slutförsäljning – inte extrapris, kampanj eller erbjudande. Och ingen instans har någonsin satt en siffra på vad väsentligt betyder.

Undanta livsmedel från 30-dagarsregeln i 7 a § prisinformationslagen. Ersätt den med en svensk kampanjregel byggd på överenskommelsen mellan Konsumentverket och handeln från 1978.

Löftet:

1. Alltid minst tio procent prissänkning. Ord som rabatt, extrapris, kampanj, billigt, super, erbjudande mm får bara användas om prissänkningen är minst tio procent, räknat mot det pris som faktiskt tillämpats närmast före kampanjen. Används ordet ”klipp” ska sänkningen vara minst 25 procent.
2. Samma artikel får ha det sänkta priset högst fyra veckor i följd.
3. Samma artikel får ha kampanjpris högst tolv veckor under en rullande tolvmånadersperiod – knappt en fjärdedel av året. Överskrids gränsen är kampanjpriset i praktiken det ordinarie priset och får inte längre marknadsföras som sänkt.
4. Gäller även multiköp. Om det enda sättet att få det sänkta priset är att köpa flera enheter, räknas erbjudandet som kampanj och omfattas fullt ut av kraven ovan.

Undantag för kort datum: nedsättning av en vara med kort återstående hållbarhet eller nära bäst före-datum är inte en kampanj och omfattas inte av veckotaket eller procentkravet.

Varför?

Tio procent och fyra veckor är inte siffror vi hittat på. Det är det som gällde i Sverige mellan 1978 och 1993, framförhandlad mellan Konsumentverket och handeln själv. Det fungerade i femton år.

Den administrativa vinsten för handeln är verklig: inget referenspris behöver tryckas på varje hyllkant eller i varje reklamblad. Kravet flyttas från att redovisa prishistorik till att kampanjen faktiskt är en kampanj. Det är billigare att följa och lättare att kontrollera.

Och det är mätbart. Andel dagar per år som en artikel ligger på kampanjpris är den enda empiriska definitionen av när ett extrapris blivit ordinarie. Matpriskollen kan mäta det i dag, på hela sortimentet, kontinuerligt. Tillsynen behöver inte bygga på stickprov.

Punkt 2. Kilopris på allt färskt

Så ser det ut i dag.

Frukt, grönt och ost och färskvaror prissätts ofta per styck, per bunt, per påse eller per förpackning. Det gör priser mellan butiker och mellan storlekar praktiskt taget ojämförbara i butikshyllan. Jämförpriset finns ibland, men i mindre text än priset det ska förklara.

Löftet:

All frukt, grönt och färskvara ska prissättas per kilo som grund. Styckpris eller ungefärligt pris per enhet får anges som komplement – aldrig som huvudpris. Kilopriset ska vara tydligt på hyllkanten och minst lika läsbart som erbjudandepriset.

Varför.

Det här är den enskilda punkt som mest direkt återställer konsumentens förmåga att jämföra. Utan gemensam enhet finns ingen jämförelse, och utan jämförelse finns ingen prispress.

Punkt 3. Märk ut krympflationen

Så ser det ut i dag.

När en tillverkare (det kan vara kedjornas egna märkesvaror eller leverantörsmärken) minskar förpackningsstorleken utan motsvarande prissänkning stiger priset per kilo eller liter. För konsumenten är förändringen i praktiken osynlig. Jämförpriset avslöjar den – men bara för den som minns förra veckans jämförpris.

Löftet:

När en förpackning minskar i storlek utan att priset sänks i motsvarande grad ska det framgå med en varningstriangel eller annan symbol på hyllkanten under en övergångsperiod. Märkningen ska tala om att storleken ändrats och vad det innebär för priset per kilo eller liter.

Vår skillnad mot tidigare förslag.

Socialdemokraterna presenterade den 1 december 2024 ett förslag om en varningstriangel för krympflation, placerad på förpackningen. Vi föreslår i stället hyllkanten. Det är där jämförelsen faktiskt sker, det är butiken och inte producenten som kontrollerar den och märkningen kan tidsbegränsas till en övergångsperiod. Det blir också billigare än att behöva ändra design på förpackningarna.

Varför.

Krympflation är inte olagligt och behöver inte vara oärligt – efterfrågan och kostnader förändras och att ändra storleken är ett naturligt sätt i det löpande marknadsarbetet. Matpriskollen har själv i flera uppmärksammade fall visat att en minskad förpackning inte inneburit höjt kilopris. Just därför är kravet rimligt: märkningen ska utlösas av att priset per kilo faktiskt stiger, inte av att en förpackning byter storlek. Symbolen kostar handeln nästan ingenting och tar bort en av de vanligaste källorna till misstänksamhet.

Punkt 4. Singelpris även vid multipris

Så ser det ut i dag.

Multipriserbjudanden – köp tre betala för två, två för ett fast pris– och personliga medlemsrabatter träffas i praktiken inte av samma krav som en vanlig annonserad prissänkning.

Förenklingsrådet skriver i sitt förslag till regeringen den 24 juni 2026 att osäkerheten kring regelverket fått dagligvaruaktörerna att välja rabattformer som inte omfattas av kraven, som multipriserbjudanden och olika typer av medlemserbjudanden. Rådet konstaterar vidare att detta kan missgynna vissa konsumentgrupper – ensamstående äldre, studenter och barnfamiljer.

Löftet:

1. Centralt annonserade kampanjer med multipris, ska också ha rabatt vid köp av en kampanjvara. Konsumenten ska alltid kunna se vad en enda vara kostar. Ingen konsument ska behöva köpa tre för att få prissänkningen.
2. Multiköpsrabatter omfattas av kampanjregeln i punkt 1 – minst tio procent, max fyra veckor i rad och max tolv veckor per år.
3. Medlemspriser som i praktiken är allmänna erbjudanden ska omfattas av samma krav som andra prissänkningar och inte kunna användas för att kringgå dem.

Varför?

Ett erbjudande som kräver att du köper mer än du behöver är en rabatt riktad mot stora hushåll och mot dem som har utrymme att lagra. Ensamhushållet, pensionären och studenten betalar fullpris. Dessutom så ökar det på svinnet då produkter blir gamla i skafferiet, frysen eller kylen.

Punkt 5. Prismärk butikerna

Så ser det ut i dag.

Prisjämförelse mellan butiker kräver att konsumenten själv samlar in data, jämför kvitton, eller använder en tjänst som gör det. Konsumenter vittnar ofta med kommentarer som att ”min butik är Sveriges dyraste”. Känslan av att man betalar mycket för maten och att handeln tar ut höga priser finns där hela tiden. PRO genomför varje år en butiksundersökning, men resultaten manipuleras av handlare och kedjor och kan inte anses trovärdig. Alla butiker deltar inte heller i den. Matpriskollen gör också prisjämförelser på större butiker på kedjenivå. Matpriskollen har också tagit fram en scanner för prisjämförelse, men det räcker inte.

För pensionären med garantipension eller barnfamiljen som handlar för 150 000 kronor per år, spelar prisskillnaden på basvaror stor roll. Prisskillnad på samma vara på 60 procent är inte ovanligt, men kunderna vet inte om det. Prissättningen är och ska förbli fri för handlarna, men med mycket små möjligheter att prisjämföra, liten transparens, så är konsumenten i underläge och betalar för högt pris.

Löftet:

Inför en tydlig, standardiserad och oberoende beräknad prisnivåmärkning av dagligvarubutiker – grönt, gult, orange, rött – synlig vid entrén. Prisdata som ligger till grund för märkningen ska vara tillgänglig och metoden offentlig.

Varför.

Transparens är den billigaste konkurrensåtgärd som finns. Den kräver ingen prisreglering, inga subventioner och inga nya myndigheter – bara att informationen görs synlig där beslutet fattas.

Upplysning om egenintresse: Matpriskollen samlar in och publicerar prisdata och skulle kunna gynnas kommersiellt av ökad tillgång till prisdata. Vi anser ändå att kravet är riktigt, och redovisar intresset öppet så att läsaren själv kan värdera det.

Utmaningen till partierna

Samtliga åtta riksdagspartier har fått exakt samma fem frågor, med samma formulering, samma bakgrundsunderlag och samma svarsfrist: fredag 4 september 2026 kl 12.00.

Frågorna är formulerade som ja/nej/delvis, med möjlighet till fri motivering:

1. Kan ni ge ett löfte om att verka för en nationell kampanjregel som säger att ett extrapris/kampanj ska ha minst tio procents prissänkning, gälla högst fyra veckor i sträck och högst tolv veckor per år för samma vara?
2. Kan ni ge ett löfte om att verka för kilopris som grundpris på all frukt, grönt och färskvara?
3. Kan ni ge ett löfte om att verka för en obligatorisk hyllkantsmärkning med varningssymbol när en minskad förpackningsstorlek innebär att priset per kilo eller liter stiger, kallat Krympflation?
4. Kan ni ge ett löfte om att verka för att multiköps- och medlemsrabatter ska omfattas av samma krav som andra prissänkningar, och att man också ska kunna få rabatt vid köp av en enda vara?
5. Kan ni ge ett löfte om att verka för en obligatorisk prisnivåmärkning av dagligvarubutiker?

Alla svar publiceras ordagrant och oredigerade på matpriskollen.se måndag 7 september 2026. Partier som avstår från att svara redovisas som att de avstått, utan tolkning.

Matpriskollen tar inte ställning för eller emot något parti, rangordnar inte partiernas svar och lämnar inga röstrekommendationer. Vår uppgift är att ställa frågan och redovisa svaret. Värderingen är väljarens.

Om Matpriskollen och vårt oberoende

Matpriskollen är ett fristående företag som drivs av tron på att ökad konsumentkunskap ökar konkurrensen och därmed förbättrar kvaliteten inom hela dagligvarubranschen. Vi startade 2010 i Falkenberg med målet att minska onödig pappersreklam och förbättra användarnas ekonomi genom koll på kampanjer och erbjudanden. Numera finns även möjligheten att prisjämföra artiklar och koppla erbjudanden till recept mm. Tjänsten är gratis för konsumenter och har över en kvarts miljon aktiva användare det senaste året och många av våra användare ställer frågor och kommer med insikter.

Vi finansieras genom att sälja insikter, analysverktyg och annonsutrymme till aktörer i och kring branschen – leverantörer, kedjor, myndigheter och finansmarknad.

Vår publicistiska princip är enkel: vi publicerar samma siffror oavsett vem som är kund, och vi säger samma sak till alla parter.