Prischocken i januari – kedjorna pressar varandra

Det sker just nu dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror från stora producenter. Det visar Matpriskollens senaste undersökning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Januari 2026 inleddes med en tudelad bild för de svenska matkonsumenterna. Medan den totala prisökningen för månaden stannade vid beskedliga 0,1 procent, döljer genomsnittet dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror från stora producenter. Samtidigt ser vi en intensiv kamp mellan kedjorna där vissa pressar priserna för att locka kunder, medan lågprisjätten Willys står för de största höjningarna.

Under ytan ser vi prisökningar på kända märken och artiklar som verkligen sticker ut. Exempel Abba finkornig rom + 14% på CityGross, Felix klassiska köttbullar +13 procent på Coop, Ekströms blåbärssoppa +21% på ICA Kvantum, Kokosfett +40% på Hemköp, Bob aprikosmarmelad refill +35% på Willys.

Översikt: Januari i siffror

Under januari månad var den genomsnittliga prisförändringen på matrelaterade produkter +0,1 %. Ser vi till de senaste 12 månaderna har matpriserna stigit med totalt 1,6 %.

– Vi möter nu januari och februarisiffror 2025 som var hela 2 procents ökning på två månader, vilket drev årliga matkostnaderna uppåt med cirka 7 miljarder. Nu är det skönt att den ökningstakten avstannat och det är bra inför kommande momssänkning, men det är oroande att många artiklar blir så otroligt mycket dyrare, säger Ulf Mazur Vd på Matpriskollen.

– Trots en lugn totalsiffra så prisändrades 19% av artiklarna uppåt under månaden, medan 27% prissänktes och 54% är oförändrade i alla undersökta butiker.

Ordinarieprisutveckling totalt Dagligvaruhandeln:

Matpriskollen undersöker vad ordinariepriset på en vara är i en butik den sista dagen i månaden och jämför med tidpunkter tidigare. (31 december 2025, 31 juli 2025, 31 januari 2025 och 1 jan 2022). EMV står för kedjornas egna märkesvaror, ex ICA Basic, Garant och Änglamark mfl.

Nu är även Coop med i prissänkningsmatchen

Att pris är viktigt för Sveriges konsumenter är tydligt. Kedja efter kedja har de senaste åren fattat strategiska beslut om prissänkningskampanjer. Under januari har vi sett att Stora Coop nu sänker priserna på över 3.000 artiklar. Även en del lokala ICA MAXI-handlare agerar likadant.

– Prissänkningar är kostsamma då dom direkt sänker lönsamheten, men om kunderna sviker har man inget annat val. Under 2025 genomförde t.ex City Gross också två stora prissänkningar, vilka enligt dom själva fått mycket bra effekt. Nu hoppas vi att Stora Coops effekt blir lika bra.

Tvärs emot detta ser vi att Willys, som traditionellt ska vara prisledande inom lågpris, är den kedja som höjt sina priser mest under januari med en ökning på 0,6 %. En del av detta tillskrivs att man nu slutat med de extremt låga priserna på PRO-kassens varor. Även ICA MAXI-butiker har höjt tillbaka sina "PRO-priser".

Det blir intressant att se om övriga kedjor, framför allt ICA kommer komma efter under februari med prisökningar i Willystakt.

Kedjorna som ökade priserna mest/minst i januari 2026 resp. 12 månader:

Prisökningar i månaden:

Priserna på Zucchini nästan fördubblade under månaden och det tillskrivs extremväder i södra Spanien med kraftiga stormar och stark kyla i områden som producerar mycket grönsaker. Även avokado och paprika påverkas av detta.

Vitfisk torsk, sej och kolja ökar kraftigt i pris.

Torsk: Kvoten i Barents hav har sänkts med 16 % jämfört med förra året och landar på 285 000 ton – den lägsta nivån sedan 1991. Kvoten för Nordsjön och Skagerack har sänkts med 44 %. Denna historiska minskning skapar en direkt brist som pressar upp priserna i butik.

Sej: Kvoten har sänkts med 15 % i Barents hav och 25 % i Nordsjön, vilket stryper tillgången på "vardagsfisken".

Kolja: Kvoten har faktiskt ökat med 18 %, men priset stiger ändå då den dammsugs upp som ersättare för den dyra torsken.

Sammanfattningsvis beror prischocken på att de kraftiga kvotsänkningarna för torsk och sej skapar en brist som driver upp priserna på all vit fisk, även för de arter där tillgången egentligen är god.

Kaffepriserna ändras 5 gånger per år och det innebar kraftiga höjningar på 5–10 kronor/paket beroende på märke. I butik är nu de dyrare paketen uppe runt 100 kronor. Råkaffepriset var på extremt höga nivåer under senhösten och det är det vi ser effekten av nu. Sedan dess har råkaffepriset fallit ner en del vilket kan ge lägre priser framme i vår.

Nötköttspriserna fortsätter upp på grund av brist på slaktdjur och hyllorna har gapat tomma. Priset på nötfärsen ökar.

Prissänkningar:

På prissänkningssidan är det framför allt mejeriprodukter, ost som börjat sänkas men det måste komma ordentliga sänkningar inom kort, då Arlas avräkningspris sänkts med 30 procent sedan i somras på konventionell mjölk.

Prisrally på kända märken

Under januari är det stora höjningarna på enskilda produkter från stora varumärkesproducenter. Det handlar om prisökningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Alla kedjor har ännu inte höjt priserna, men detta ger en bra indikation. Ökningarna har förklaringar, men det är stora tal och ökar pressen på hushållen. Se exempel nedan.

Här är prisökningsexempel på artiklar från olika kedjor:

Top 5 varukategorier som ökat mest/minst i pris under månaden är:

Top 5 varukategorier som ökat/minskat mest i pris senaste året:

Matpriskommissionen:

Regeringens matpriskommission har som uppgift att följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling, särskilt för att säkerställa att den tillfälliga momssänkningen på livsmedel från 12 till 6 procent i april 2026 ger lägre priser för konsumenterna. Uppdraget, som givits till Konsumentverket och Konjunkturinstitutet, syftar till att säkerställa att momssänkningen får fullt genomslag i butikerna och att andra prisfaktorer klarläggs.

Kommissionens uppdrag är verkligen inte enkelt då det råder fri prissättning och transparensen i branschen är låg. Kommande mejeriprissänkningen ihop med andra prisökningar innan momsen sänks, kommer skapa frågetecken om delar av förändringen används för att förstärka marginalerna.

Vad kommissionen ska göra:

• Följa och analysera livsmedelspriser: Kontinuerligt övervaka och analysera hur livsmedelspriserna utvecklas.
• Säkerställa genomslag: Bedöma om momssänkningen faktiskt leder till lägre priser för konsumenterna.

Framtidsspaning

Konsumenternas prisfokus och momssänkningen sätter press på kedjorna att hålla nere ökningar och pressa priserna. Man passar extremt på varandra på central och lokal nivå men vi ser samtidigt att vissa kedjor släpper upp prisökningar mer än andra.

Mejeri: Mejeripriserna är under stark press nedåt och Arla har justerat mjölkpriset till sina 7 600 bönder nedåt med 30 procent sedan i somras. Anledningen till sänkningarna är överskott på mjölk i Europa och globalt. Denna ökade tillgång sätter press på mejeripriserna och innebär att priset från Arla till kedjorna kan väntas sjunka om ett tag. – Den starka utvecklingen av mjölkinvägningen i EU, USA och Nya Zeeland, som är betydligt snabbare än vad marknaden räknat med, bidrar till att marknadspriserna pressas. Sverige och världen behöver mer mjölk på sikt. Vårt fokus är att ge Arlabönderna långsiktiga förutsättningar att fortsätta producera den mat som efterfrågas – även när marknaden svänger, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

Kött: Utmaningarna för de svenska bönderna handlar främst om lönsamhet, generationsskiften, finansiering, miljökrav, brist på långsiktighet, konkurrens från import, strukturförändringar, snabba konsumenttrender och politisk osäkerhet. Dessa faktorer gör det svårt för svenska köttproducenter att planera långsiktigt och investera i framtiden.

Köttpriserna på slaktko började rusa precis för ett år sedan. På ett år är ökningen +42 procent för svensk ko och +23 procent irländsk ko, efter att priset börjat minska i november. Utmaningarna är som sagt många för branschen och konkurrensen från importen kan komma att öka då priserna i Europa inte stiger och gapet mot svenskt ökar.

Vädereffekter mm: Vädereffekter kommer fortsatt att påverka utbud och efterfrågan av framför allt frukt och grönsaker. Förhoppningar om en bra skörd i Brasilien i vår pressar nu ner råkaffepriset, medan stormar och kyla i Spanien driver upp priser på många grönsaker.

Förändrade fiskkvoter minskar också utbudet och hög efterfrågan på vit fisk driver nu upp priserna rejält.

Vad göra som konsument?

Man måste ta mycket mer ansvar för sin privatekonomi och få grepp om de verkliga kostnaderna man har per månad. Ökade matkostnader ihop med allmänt dyrare omkostnader har gjort att det blir mindre pengar över till det mindre nödvändiga. Vissa lever redan med väldigt små marginaler och där blir det ännu tuffare. Mat kommer ta en större del av pengarna framöver.

• Var multilojal, dvs att handla i flera olika butiker. Det sätter press på kedjorna att sänka sina priser för att inte tappa kunder.
• Utgå från butikernas extrapriserbjudanden när man planerar veckans mat. Lägg bevakning på det man anser viktigt så får man meddelande om erbjudanden i favoritbutikerna.
• Kolla upp erbjudanden från butikerna i närheten innan man går dit. Gör en inköpslista innan och håller sig till den. Finns stapelvaror på extrapriser så kan man köpa lite mer. I Matpriskollens gratisapp listar vi varje vecka butikernas erbjudanden och snittrabatten är hela 25%! Många varor har både 40% och 50% rabatt.
• Prova Matpriskollens nya prisjämförelsetjänst i appen. Scanna streckkoden och se prisskillnaderna! Gratis jämförelse mellan butiker och det du ska handla.
• Se till att vara medlem i alla butikskedjorna.
• Småbarnsfamiljerna kan spara stora pengar på att använda sin TID till att laga mat och frysa in. Tex barnmat.
• Sen ska man inte slänga mat. Sätt kylskåpet på 4 grader i stället för 8 grader, så håller maten dubbelt så länge. Laga lite extra så blir det också en lunch till morgondagen.
• Handla mat efter säsong.
• Tänk på att din tid är värdefull. Ju mer du kan göra själv desto billigare.
• Handla inte hungrig! :)

OM Matpriskollen: Grundat av Ulf Mazur / Håkan Fagerberg 2010.

Vi tröttnade på högarna av pappersreklam som trillade ner i brevlådan och inspirerades av att om alla sade "Nej tack till pappersreklam" så skulle vi, enligt Naturskyddsföreningen, spara hela 3 miljoner träd och 300 000 ton koldioxid per år.

Så 2010 startade vi i Falkenberg. Idag är vi 15 medarbetare. Vår huvudtjänst är en gratisapp med både alla butikers kampanjerbjudanden och Priskollen, där man kan prisjämföra enskilda artiklar och bygga sin egen matkasse. Antalet aktiva användare av gratistjänsten senaste året är över 300.000 personer. Vi får in våra pengar, för att finansiera gratisdelarna, genom att sälja pris- och kampanjdata till externa organisationer, kedjor, butiker och leverantörer i efterhand.

Tabellbilagor:

Huvudkategori Januari 2026

Januari 2026

Kategorier som ökar mest i januari 2026:

Kategorier som minskar mest i januari 2026:

Kategorier som ökat/minskat mest senaste året: (januari 2026 mot januari 2025)

Produktgrupper som ökat/minskat mest senaste året: (januari 2026 mot januari 2025)