Kallduschen – snabbaste matprisrusningen på två år

Matpriserna rusar och februari blev den hårdaste smockan på två år. Det visar Matpriskollens statistik. ”Vi ser nu prisökningar med dubbla siffror och många produkter har över 20 procents prisökning på en månad”, säger vd och grundare Ulf Mazur.

Matpriskollens jämförelse av 44 000 olika produkter i landets livsmedelsbutiker visar på en månadsökning med 1,3 procent på matrelaterade produkter och 1,0 procent på dagligvaror totalt.

Ökningen är den högsta sedan finansministern kallade till sig livsmedelsjättarna i mars 2023.
– Den här ökningen innebär att det blir cirka 3 miljarder kronor dyrare att handla dagligvaror på årsbasis. Det här är ett hårt slag mot landets hushåll som redan är pressade, säger Ulf Mazur och tillägger:
– Vi såg detta komma, och varnade redan i förra månadsrapporten. Branschen har inbyggda trögheter som gör att alla aktörer inte höjer priserna exakt samtidigt och på alla artiklar. Fördröjningar från januari syns alltså i februari-siffrorna och dessutom ligger också många omförhandlingar av stora kategorier i början av året. Jämför vi matpriserna nu mot för två månader sedan är det cirka 2 procent dyrare.

I media har det den senaste tiden rapporterats om bojkott av butiker och missnöjet pyr på många håll, inte minst på Expressens ledarsida och från den politiska oppositionen.

Ökningarna är breda men det är inom de stora kategorierna mejeri och choklad som de allra högsta syns. Choklad ökade med hela 9,2 procent på en månad och på ett år handlar det om hela 25 procent. En 200 grams Marabou chokladkaka kostar nu runt 40 kronor i butikerna – vilket är dubbelt så mycket som den kostade för lite mer än ett par år sedan.

Mejeriprodukter, inklusive ost och kylda juicer, ökar med 3,8 procent på en månad. 
– Det får en stor effekt eftersom kategorin utgör 15-20 procent av allt vi handlar. 

Konsumenter vittnar nu om hur de chockats över att Bregott, juice och smör blivit så mycket dyrare, förklarar Ulf Mazur.

Smör ökade med 10 procent i snitt och om man exempelvis väljer Icas 500 gramspaket så handlar höjningen om 8 kronor per paket eller 15 procent. I januari ökade Skånemejeriers produkter mest, medan det i februari däremot är Arlas som ökade med nästan 7 procent i snitt.

– De kraftiga prisökningarna inom mejerisektorn drivs av ett antal faktorer där den grundläggande, strukturella förklaringen är att mjölkproduktionen inte håller jämna steg med den globala efterfrågan på mejeriprodukter. En global efterfrågan som fortsätter att öka i takt med en växande världsbefolkning och ökat välstånd. Vi efterfrågar mer av fetare produkter, som smör och grädde, men mindre av mjölk.

– För Arla och övriga mejerier blir det nog en utmaning framöver att upprätthålla ett konkurrenskraftigt mjölkpris till mjölkbönderna, samtidigt som priserna i dagligvaruhandeln inte får komma över en nivå där folk slutar köpa dem, förklarar Ulf Mazur.

Bär ökade med 4 procent under månaden vilket drivs av färska hallon i ask (125 gram) som ökade med över 30 procent eller 10-15 kronor per ask hos samtliga kedjor. Frysta bär ökade också ordentligt medan importerade jordgubbar minskade med 5-10 kronor för en 250 grams ask.

Även under månader med stora prisökningar finns förstås undantag. I februari ökade 38 procent av artiklarna i pris medan 54 procent stod stilla och 8 procent minskade.

– Det ger en bra indikation på den kraftiga ökningen när väldigt få artiklar höll emot och sjönk i pris. Det räcker med att en artikel prisändrats i någon av undersökta butiker för att det ska räknas i statistiken, säger Ulf Mazur.

Olivolja har ökat rejält de senaste åren men har nu börjat komma ned och under februari minskade den med i genomsnitt 5,7 procent i pris.

– Många storsäljare minskade med runt 15 procent i pris under månaden och eftersom olivolja är dyrt så innebär det många kronor per flaska. Med sjunkande olivpriser bör priserna också fortsätta ner, spår Ulf Mazur.

Sällan har så många chockade konsumenter hört av sig till Matpriskollen som under början av 2025 med funderingar om matpriserna. Tyvärr ser det heller inte ut att ligga något avstannande i korten. Willys, som har låga priser och central prissättning, brukar normalt vara snabbast ut när det sker ökningar varefter de andra hänger efter och det finns fortfarande fördröjning kvar.

– Vi ser att alla kedjor inte justerat priserna lika mycket under början på året, så här finns nog en del ökningar kvar i systemet, säger Ulf Mazur. Det finns troligtvis också ökningar som kommer inom andra kategorier Vi ser också att ökningarna inte bara är relaterade till leverantörernas märken, utan kedjornas egna märken ökar också.

Varför sker fortsatta ökningar av matpriser?

• I början på året ligger många omförhandlingar av stora kategorier. Fördröjningar från januari syns nu i februaris siffror.
  
• Konsumenterna kanske inte förstår hur långa ledtider, fördröjningar, det finns inom dagligvaruhandeln. Innan vi ser prisändringen i butik, så beror det på behov av ändrade priser från producenter, ofta 4-6 månader innan. Sen är det kedjorna som väljer att sätta konsumentpriserna och hur mycket man vill lägga på. 
  
• Kedjorna sätter ju också priserna utifrån hur man maximerar sin vinst. Man har ju en mix av egna märkesvaror, som svarar för cirka 30 procent av volymerna och leverantörernas produkter. Här spelar man med sortiment och priser och det är svårt att förstå som konsument, då man inte vet hur mycket man betalar för produkterna och hur mycket kedjor och butiker lägger på.
  
• Klimatrelaterade ökningar, på t.ex kakao, kaffe, juice.
  
• Strukturproblem inom europeiska jordbruket möter inte ökad efterfrågan.
  
• Många svenska producenter har det mycket tufft med lönsamheten och har under ett par år tappat volymer då vi både handlat mindre och vi köper kedjornas billigare märken. Med lägre beläggning i fabrikerna, så är man tvungen att göra något och då blir det prisökningar. Problemet är om vi ersätter svensk produktion med importprodukter och därigenom slår ut vår egen industri. Då sätts självförsörjningsfrågan på sin spets. Vem tar ansvar egentligen för den?
  
• Ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. Varje förpackningsslag ska bära sina egna kostnader. Beräknade extra kostnader till 2025 är 4 miljarder som spås öka med 42% 2026 och 23% 2027 enligt Näringslivets producentansvar, NPA.
  
• Allmänna kostnadsökningar i alla led. Löner, räntor, matrial mm.

Prisutveckling totalt Dagligvaruhandeln

Februari	+1,0%	(+1,3% mat) 43.720 artiklar	EMV  0,7% (11.836 art)
Ack feb 2025.	1,6%	(+2,1% mat) 42.754 artiklar	EMV  1,5% (11.663 art)
6 månader	+2,2%	(+2,9% mat) 39.366 artiklar	EMV  2,0% (10.669 art)
12 månader	+2,8%	(+3,8% mat) 35.758 artiklar	EMV +2,1% (9.815 art)
2022-01-01	+24,3%	(+28,3% mat) 21.972 artiklar	EMV +25,3% (6.708 art)

Matpriskollen undersöker vad ordinariepriset på en vara är i en butik den sista dagen i månaden och jämför med tidpunkter tidigare. (31 januari 2025, 31 december 2024, 31 augusti 2024, 29 februari 2024 och 1 jan 2022). EMV står för kedjornas egna märkesvaror, ex ICA Basic, Garant och Änglamark mfl.

Prisutveckling tabeller:

Kategorier som ökat mest mellan 31 januari 2025 och 31 december 2024:

Huvudkategorier januari 2025:

Prisförändringar huvudkategorier i januari och 12 månader

Kategorier med högst höjningar under februari 2025

Prisförändringar kategorier januari 2025

Kategorier som ökat/minskat mest senaste året: (28 februari 2025 mot 29 februari 2024)

Prisförändringar produktgrupper februari 2025

Vad göra som konsument? 

Man måste ta mycket mer ansvar för sin privatekonomi och få grepp om de verkliga kostnaderna man har per månad. Ökade matkostnader ihop med stigande räntor, dyrare el, drivmedel mm gör att det blir mindre pengar över till det mindre nödvändiga. Vissa lever redan med väldigt små marginaler och där blir det ännu tuffare. 

• Ladda ner Matpriskollens nya prisjämförelsetjänst i appen. Gratis jämförelse mellan butiker.
• Utgå från butikernas extrapriserbjudanden när man planerar veckans mat. Man lägger bevakning på det man anser viktigt så får man meddelande om erbjudanden i favoritbutikerna. 
• Kolla upp erbjudanden från butikerna i närheten innan man går dit. Gör en inköpslista innan och håller sig till den. Finns stapelvaror på extrapriser så kan man köpa lite mer. I Matpriskollens gratisapp listar vi varje vecka butikernas erbjudanden och snittrabatten är hela 20-25%! Många varor har både 40% och 50% rabatt. 
• Att vara multilojal lönar sig också. Dvs att handla i flera olika butiker. Det sätter press på kedjorna att sänka sina priser för att inte tappa kunder. 
• Se till att vara medlem i alla butikskedjorna. 
• Kolla jämförpriserna. Det är lätt att bli lurad av lockpriser och produkter i mindre eller större förpackningar. 
• Småbarnsfamiljerna kan spara stora pengar på att använda sin TID till att laga mat och frysa in. Tex barnmat. 
• Sen ska man inte slänga mat. Sätt kylskåpet på 4 grader i stället för 8 grader, så håller maten dubbelt så länge. Laga lite extra så blir det också en lunch till morgondagen. 
• Handla mat efter säsong. 
• Tänk på att din tid är värdefull. Ju mer du kan göra själv desto billigare. 
• Handla inte hungrig! 

Om Matpriskollen
Vi tröttnade på högarna av pappersreklam som trillade ner i brevlådan och inspirerades av att om alla sade ”Nej tack till pappersreklam” så skulle vi, enligt Naturskyddsföreningen, spara hela 3 miljoner träd och 300 000 ton koldioxid per år. 

Så 2010 startade vi i Falkenberg. Idag är vi 12 medarbetare. Vår huvudtjänst är en gratisapp, helt utan inlogg, eller password via Appstore eller Google play. Antalet aktiva användare av gratistjänsten är cirka 200.000. 

Vi får in våra pengar, för att finansiera gratisdelarna, genom att sälja pris- och kampanjdata till externa organisationer, kedjor, butiker och leverantörer i efterhand.

Kontakt: Ulf Mazur, Mapriskollen, 070-6476127, ulf@matpriskollen.se