Pressutskick: september 2023

Minskade priser på bröd och ökade priser på EMV.

Matpriskollen har undersökt prisutvecklingen inom Dagligvaruhandeln under många år och sedan januari 2022 har priserna ökat med 19% och över 21% på matrelaterade produkter (exkl. Djur, Hem & Hushåll, Kroppsvård och Hälsa). Februari 2023 var enskild rekordmånad med +2,5% prisökning på matrelaterat. Sedan april har prisökningarna stoppats upp rejält. Detta som en konsekvens av ändrade konsumentbeteenden, mediabevakning – men också lugnare ökningstakt på insatsvaror, energi och drivmedel.

Matpriskollen undersöker vad ordinariepriset på en vara är i en butik den första dagen i månaden och jämför med tidpunkter tidigare (1 oktober, 2023, 1 januari 2023, 1 oktober 2022 och 1 januari 2022).

Årstakten är nu nere på +6,5% på 33.000 jämförbara artiklar och +6,8% på matrelaterat (exkl. Djur, Hem & Hushåll, Kroppsvård och Hälsa). Prisökningstakten sjunker snabbt, men det innebär även att svenska folket betalar över 20 miljarder mer nu, mot för ett år sedan, för att handla samma varor. Jämfört med januari 2022 betalar vi cirka 60 miljarder mer för det vi köper i matbutikerna. För varje månad som går så möter man höga ökningstal från föregående år. Så årstakten minskar – vilket ju är positivt, men maten blir alltså inte billigare!

I september, mätt som pris 1 oktober jämfört med 1 september, låg priserna på nästan 43.000 dagligvaror i genomsnitt stilla. Det innebär inte att inget ökar eller minskar i pris. Vi ser faktiskt att antalet unika artiklar som minskat i pris är fler, än de som ökat i pris under månaden. I augusti sänkte Arla Foods sina priser med historiskt höga 10% och i september är det nu fortsatt mejeriprodukter som sjunker i pris, då Arlas konkurrenter tvingats sänka sina priser.

Månadens stora rekyl är annars att priserna på Bröd sänks rejält.
”Det är oerhört glädjande och ett bevis på att marknadskrafterna fungerar både uppåt och neråt. Brödpriserna steg enormt under 2022 då både spannmål och elpriserna ökade så kraftigt. Nu har vi sett sjunkande priser på vete och el och då är det skönt att det börjar slå igenom mot konsument.” – Ulf Mazur, Grundare och VD, Matpriskollen.

Prissänkningarna på Ost, Mejeri och Bröd väger upp prisökningar, som var störst på Köttfärs, Frukt och Kaviar. Se tabell nedan.

18% av totala antalet artiklar har under september faktiskt ökat i pris, medan hela 22% minskat i pris. 60% hade oförändrade priser. Med detta förstår man vilken enorm prisrörelse det är i denna stora bransch. Prisutvecklingen var ganska jämn mellan de olika kedjorna med undantag för City Gross som sänkte sina priser med hela 0,6%. Sett över 12 månader är det Stora Coop som ökat sina priser mest och Willys kedjan som ökat priserna minst.

Kedjornas Egna Märkesvaror (Garant, ICA Basic, Coop, X-tra mfl) utgör en allt större del av butikernas utbud. På dessa ökade kedjorna priserna i september mycket mer än för övriga produkter. I genomsnitt +0,3%. Mest ökade ICA sina priser med +0,4% och för ICA Basic hela 0,8%. Exempel prisökningar på ICA Basic-artiklar: Smörgåsgurka +22%, Bomullspinnar +19%, Kattströ +17% och Tvättlappar +16%.

Antalet Rikskampanjer på EMV har ökat med cirka +10% i år, medan antalet producentkampanjer har minskat i antal. Det är helt klart att ICA, Coop och Axfood satsar mer på sina egna märken. Samtidigt är kedjorna enda vägen från producent till konsument och kedjorna är därför producenternas största konkurrent inom allt fler kategorier.

Tittar vi tillbaka 12 månader, så är det huvudkategorin Fisk & Skaldjur som ökat mest i pris, +11,8%. Medan Ostpriserna nu i genomsnitt är tillbaka på samma nivå som för ett år sedan. Hårdost är till och med -3,5% billigare.

Prisförändringar i september

De kategorier som minskat mest i september:

Kvarg & Cottage cheese -1,9%, var den kategori som sjönk mest i pris och på Lindahls kvarg är det prissänkningar upp mot -10% mot konsument. Detta är en förlängning av prissänkningarna av mejeriprodukter från augusti.

Ost- och Mejeriprodukter fortsatte alltså ner i pris. Nu är prisökningstakten helt borta inom ostkategorin och Hårdost har faktiskt blivit -3,5% billigare på ett år! Som framgår av listan ovan så är det mycket mejeriprodukter som sjunkit mest i pris i månaden. Arla Foods produkter ”chocksänktes” i augusti och frågan var om övriga stora aktörer och alla kedjor skulle följa efter? Och svaret blev att många tvingats följa efter. Alla kedjor har nu sänkt Arlas priser och stora Skånemejerier har också sänkt sina priser.

Korvbröd och Matbröd -1,5%. Bröd är den här månadens mest spännande kategori. Efter kraftigt ökade kostnader när Ukrainakriget bröt ut, så kom dessutom rekordhöga elpriser under andra halvåret 2022, vilket resulterade i en pristopp för bröd i vintras. På ett år har priserna på brödvete fallit med cirka -20% och elpriserna, som bagerier är så beroende av, håller sig väldigt låga mot föregående år. Det ihop med sänkta insatsvaror som förpackningar och plast, ser vi nu resultatet av. Det är därför priserna faller kraftigt på matbröd och korv- och hamburgerbröd. Men det är inte allt som minskar i pris. Någon måste gå först och prissänkningen är störst på marknadsledaren Pågens produkter som sänktes i genomsnitt nästan -5%. En sådan sänkning liknar det Arla gjorde i augusti. Även på Polfärskt med Polarbröd, Fazer och Lantmännens produkter, sänkte kedjorna priserna med i genomsnitt -2,5%.

”Min bedömning är att marknadsledarnas prissänkningar kommer pressa ner brödpriserna ett tag framåt. Går vi tillbaka ett år, så är totala prisuppgången låga +2,9% på Matbröd och +2,1% på korvbröd mm. Går vi tillbaka till januari 2022 så är ökningarna till idag på 655 artiklar i genomsnitt +18% på matbröd och +17% på 39 artiklar Korvbröd mm.” – Ulf Mazur.

Blöjor sjönk i pris med -0,9%, nästan helt drivet av prissänkning på Pampers med 3%.

De kategorier som ökat mest i september:

Köttfärs +1,0%, ökade mest i pris och köttfärs svarar för majoriteten av köttförsäljningen. Det var fläskfärs +2,2% och blandfärs +1,8% som ökade mest i pris, medan nötfärsen bara ökade +0,6%. På ett år är nu Köttfärs i snitt +3,7% dyrare. Dyrare nötköttsdetaljer sänktes i pris medan artiklar som nötbog, fransyska och grytbitar ökade med cirka +2%.

Frukt +1,0% och bär, blir alltid dyrare/billigare beroende på säsong. Ganska naturligt blir ökar nu Melon +12%, Blåbär +12% och Rabarber +5%. Päronen blev hela -14% billigare och Hallon -10% billigare. På ett år är nu Frukt och Bär +1,8% dyrare.

Kaviar, exkl Caviar, ökade med 1,5% under september. Detta drivet av varumärkena Kalles, Svennes och Ejdern. Prisökningarna per tub som vi nu såg är flera kronor och Kalles 300 g ökar på Willys från 29,90 till 31,90. Övriga kedjor lär följa efter.

Övrigt skafferi är Ajvar, Pesto mm., där Ajvar ökat upp till 11%, men även Pesto och Rostad lök har ökat.

Barnhygien +0,6%, är primärt tvättlappar, ex. ICA Basic +16%, babypuder +10%.

Kategorier som ökat/minskat mest senaste året 1 oktober 2023 vs 1 oktober 2022:

Nuläge

I september så stod priserna stilla i Dagligvaruhandeln. Det intressanta är dock att 40% av alla artiklar ändrade pris! Konkurrensen och prisfokuset har aldrig varit större. Leverantörerna är pressade och så även kedjorna. Så man är mycket mån nu om att prissänkningar också kan få slå igenom, vilket vi nu sett inom mejeri och bröd.

Kedjornas egna märken ökar i försäljning och även snabbare i pris under de senaste månaderna. Anledningar till detta kan vara att det finns ett kostnadstryck uppåt som ofta slår igenom snabbare på EMV, högre andel importprodukter som tyngs av kronkursen – men det kan också vara att kedjorna behöver tjäna mer pengar.

Pressen från media och konsumenter på dagligvarubranschens aktörer att hålla tillbaka prisökningar var enorm under våren och det har fungerat att stoppa de stora prisökningarna vi sett sedan starten på 2022.
Våra förändrade inköpsbeteenden sätter stor press på hela branschen och det finns i nuläget inga vinnare. Förutom etablerade lågpriskedjor som Willys, Lidl, Gekås, Coop X:-TRA mfl. Även där pressas marginalerna, men kompenseras med kraftigt ökad försäljning. Fortsatt stor bevakning från media och konsumenter som är multilojala, är de mest återhållande faktorerna på priserna.

Framåt

Prissänkningar inom mejeri och ost, bröd och fågel är exempel på kategorier där priserna snabbt gick upp efter pandemin och när kriget startade. När förändringar sker bland de stora kostnadsdrivarna och konkurrensen hårdnar, så kan priserna även sjunka. Det har vi nu sett på Mejeri och Bröd.

Men det är en extremt komplicerad och komplex situation vi befinner oss i, då icke lågprisbutikerna får kraftigt försämrad lönsamhet på grund av våra förändrade köpvanor och ökade omkostnader i form av hyror, löner, svinn mm. Detta skapar press på hela flödet bakåt i kedjan. Minskad försäljning ger volymproblem för både butiker, grossister och producenter.

Arlas utspel i augusti om kraftigt sänkta priser är ett bevis på att marknadsekonomin fungerar. Om man har de finansiella musklerna, så sänker man priset för att få sälja mer. Detta har nu tvingat även Skånemejerier och Falköpings mejeri att justera ner sina priser. I september kom större prissänkning från Sveriges största bageri; Pågens och även konkurrerande aktörer som Fazer, Polarbröd och Lantmännen.

Prissänkningar kommer av att råvaror, transporter och energi faktiskt blivit billigare. För branschen i stort finns motvikter som oroar framtida sänkningar och det är den svaga svenska kronan, då 50% av livsmedlen är importerade, samt sämre skördar och dyrare råvaror. Samtidigt pågår det krig i Europa och det finns mycket osäkerhet runt världsmarknadspriserna på spannmål. Även energipriserna oroar beroende på hur vintern blir. Så mycket kan hända.

Sockerpriset är t.ex. 50% högre nu än för två år sedan och Kakaopriset är det högsta på årtionden. Som godsaksälskare kan man ju bara gissa vad det kommer betyda i vinter.

Konsumenternas makt är stor. I miljoner agerar man nu som Matpriskollen sagt att man ska göra, om man vill hålla nere sina matkostnader; var multilojal (kolla i flera butiker), handla på extrapris, 0-svinn, släng ingen mat. Detta påverkar hela dagligvaruhandeln på ett helt nytt sätt. De etablerade kedjorna har det fortsatt jättetufft med minskad försäljningsvolym, medan lågprisbutikerna slår rekord varje månad.

Vad göra som konsument?

Man måste ta mycket mer ansvar för sin privatekonomi och få grepp om de verkliga kostnaderna man har per månad. Ökade matkostnader ihop med stigande räntor, dyrare el, drivmedel mm gör att det blir mindre pengar över till det mindre nödvändiga. Vissa lever redan med väldigt små marginaler och där blir det ännu tuffare.

• Om möjligt försök att betala med betalkort, inte kredikort, så du slipper en stor räkning i slutet av nästa månad och risken för avgifter.
• Och så gäller det att utgå från butikernas extrapriserbjudanden när man planerar veckans mat.
• Man kollar upp erbjudanden från butikerna i närheten innan man går dit. Man gör en inköpslista innan och håller sig till den. Finns stapelvaror på extrapriser så kan man köpa lite mer.
• Att vara multilojal lönar sig också. Dvs att handla i flera olika butiker.
• Se till att vara medlem i alla butikskedjorna.
• Småbarnsfamiljerna kan spara stora pengar på att använda sin TID till att laga mat och frysa in.
• Sen ska man inte slänga mat. Sätt kylskåpet på 4 grader i stället för 8 grader, så håller maten dubbelt så länge. Laga lite extra så blir det också en lunch till morgondagen.
• Handla inte hungrig!

Om Matpriskollen:

Startat 2010 i Falkenberg. Tillhandahåller gratisapp, helt utan inlogg eller password via Appstore eller Google Play. Antalet användare av gratistjänsten är cirka 200.000 aktiva användare som använder appen i genomsnitt en gång per vecka.

Vi får in våra pengar, för att finansiera gratisdelarna, genom att sälja pris- och kampanjdata till branschens aktörer i efterhand och vi säljer pris och kampanjdata till externa organisationer, kedjor, butiker och leverantörer.

Bästa hälsningar,
Ulf Mazur, Grundare